Annons

Är robotarnas intåg människans seger?

Robotarna tar över arbetsmarknaden och trots att alla verkar förutspå denna framtid, finns få verktyg för att möta den.
Publicerad 16 juli 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.

Den framtida arbetsmarknaden kommer snarare vara en science fictionfilm än den svenska modellen. I skuggan av innovationens framsteg sker nämligen en strukturomvandling på arbetsmarknaden som inte skådats sedan industrialiseringen. Teknologin går snabbare än både den ekonomiska och demografiska utvecklingen. Och i takt med den blixtsnabba utvecklingen försvinner jobb.

I dokumentärfilmen “Inequality for all” målas en bild av ett ojämlikt USA upp och teknologin anges som en bidragande faktor till att jobb försvinner. I en scen berättar en man som själv blivit arbetslös om hur han inte vill använda snabbkassorna när han handlar för att det “tar lite av någon annan persons jobb”. Även om han förstår att det inte spelar någon roll så gör han det lilla han kan för att bromsa utvecklingen. Detta visar tydligt hur smärtsam förändring är.

Annons

Men är smärtan i att bli arbetslös lika påtaglig om man räknar bort den ekonomiska förlusten och trygghetsaspekten? I dag finns det tydliga paralleller mellan framtidsprognoserna på arbetsmarknaden och utopin som Marx formulerade på 1800-talet. I proletariatets utopi skulle till slut teknologin vara så överlägsen att arbetarna skulle kunna dra ner på arbetstiden och ägna mer tid åt självförverkligande medan en självgående industri försörjde dem. Men som så många gånger förut blev marknadsekonomin istället för Marxismen vägen framåt och idag kan vi se en framtid med en självförsörjande industri och medborgarlön.

Marxs utopi saknar dock en ganska avgörande aspekt - arbetets latenta funktioner. Tanken att arbete ska ta mindre tid och lämna mer tid till självuppfyllelse är i själva verket ett överspelat kapitel. Istället letar den generation som är på väg ut på arbetsmarknaden idag efter självförverkligande i sitt yrke. De krav som ställs i form av personlig utveckling, stimulerande arbetsmiljö och företaget som samhällsaktör är långt ifrån samma som fanns i det Folkhemssverige där arbete blott var ett sätt att tjäna ihop sitt levebröd.

För visserligen är arbetsmarknaden under stor förändring men även synen på arbete förändras i grunden. Människor kommer inte sluta arbeta även om de kan försörja sig utan att arbeta. Arbete fyller nämligen andra funktioner för kommande generationer, men de måste bli mer kreativa och meningsfulla. När enkla kroppsjobb och administrativa yrken som utförs av människor kan läggas till historieböckerna likt det som har skett med stora delar av jordbruket betyder inte det att arbete försvinner som koncept. Istället måste de jobb människor ta sig an skapa en ny efterfrågan. Det kan handla om underhållning och kultur, nya tekniska lösningar och moderna medier eller opinionsbildande krafter. Det som inte kan tänkas av en maskin kort och gott.

Både för att tillfredsställa strukturomvandlingen på arbetsmarknaden och den förändrade synen nya generationer har på arbete behöver framtida jobb erbjuda mening och värdera humana kvaliteer så som kreativitet och passion. En framtida ekonomi måste sätta människan, inte staten eller industrin, i centrum.

Amanda BrobergSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons