Annons

Är Borås moget för ”cirkulära möbelflöden”?

De små beskeden i en budget ska inte förkastas: Bättre snurr på möblerna och Borås stad kan såväl tjäna pengar som att göra en gnutta klimatnytta.
Ledarkrönika • Publicerad 28 oktober 2019 • Uppdaterad 29 oktober 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Det finns möbler som bara inte få förgås. Borås stad gör rätt i att försöka ta vara på sina och den vägen minska kostnaden för möbelinköp.
Det finns möbler som bara inte få förgås. Borås stad gör rätt i att försöka ta vara på sina och den vägen minska kostnaden för möbelinköp.Foto: Roald, Berit

En kommuns budget ändras inte så värst mycket från år till år; det mesta är sig likt i välfärdens verkstad. Helst ska allt gå ihop och ge ett överskott på sista raden, som i sin tur kan bidra till nya investeringar och ökade marginaler kommande budgetår. Soliditet är solidaritet!

I år lägger Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet fram en gemensam budget som de fyra har haft mer tid att arbeta fram än den som hamnade på kommunfullmäktiges bord förra året. Storheterna förändras inte för det. Grundskolan får drygt 1,5 miljarder kronor, vård- och äldreomsorgen snudd på 1,4 miljarder kronor och förskolorna närmare 800 miljoner kronor. Sammantaget får kommunens verksamheter 6,5 miljarder kronor att hantera.

Annons

Den som inte darrar på manschetterna av dessa summor bör inte handskas med skattebetalarnas pengar. Att vara anställd tjänsteman och folk- eller förtroendevald politiker är ansvarspåläggande, förutsätter återhållsamhet och måttlighet.

Det är i detaljerna som djävulen döljer sig, enligt ordspråket. Men det är också på den nivån som mycket i kommunal budgethantering liksom bara slinker med. Som detta med att sätta mål som inte går att mäta om de nås eller ej av den enkla anledningen att de är för oprecisa, att de inte tar avstamp i något konkret och att de egentligen inte säger något användbart för den vidare hanteringen.

Den så kallade koldioxidbudgeten som ska gälla hädanefter, är behäftad med ett antal sådana svagheter. Kanske handlar det dock mest om att bättre kommunicera vad som avses och vad som förväntas bli resultatet? Om inte finns det en risk att den sortens insatser mest blir något som planekonomier brukar tyngas ner av, att det blir ett mål i sig att uppfylla målen – inte att åstadkomma verklig förändring och förbättring.

Men det finns även annat som ögat fastnar på, som detta med ”cirkulära möbelflöden”. Vid en första anblick framstår den termen som ett nytt rekord i floskelproduktion, men redan vid en andra fastnar spydigheten i halsen. Idén bakom de hopplösa orden är nämligen inte så dum.

2017 gjorde statliga provningsmyndigheten Rise en hållbarhetsanalys av ”cirkulära möbelflöden”. Den visar bland annat att den största vinster inte i första hand är lägre miljöpåverkan, utan att möblernas faktiska livslängden ökar. Resurssmart, således. Men samtidigt är koldioxidbesparing inte alls att förkasta: ”Uppskattningsvis finns en potential till besparing om ca 45 000 ton koldioxidekvivalenter årligen – om alla kontorsmöbler som produceras i Sverige i stället skulle säljas enligt cirkulär modell”, skriver forskarna Lisa Bolin, Emma Rex och Frida Røyne i en rapport som tagits fram av statliga provningsmyndigheten Rise i Borås.

Borås stad köper in möbler för drygt 50 miljoner årligen. Tanken med ett ”cirkulärt möbelflöde” är att det ska gå att minska den kostnaden genom att bättre ta till vara, laga och renovera istället för att köpa nytt. Och det är på alla sätt och vis en vettig inställning. Rätt hanterad kan ett cirkulärt förhållningssätt också ge arbetstillfällen, sysselsättning och erfarenheter som i sin tur går att föra vidare. Dessutom innehåller satsningen en funktion som ser till att den ena handen verkligen vet vad den andra gör, att saker och ting inte tillåts pågå ”som vi alltid har gjort det”.

En synnerligen välplacerad källa med god insyn i förhandlingarna om budgeten sa med odelad förtjusning i samband med den budgetpresskonferens som hölls under måndagen, att det ”cirkulära möbelflödet” hade varit den kanske mest omdiskuterade punkten under arbetet. Vilket storligen fascinerar, inte minst eftersom de pengar som avsätts i budgeten för att få möblerna att snurra är så låg som 700 000 kronor.

Dagens lärdom: Det går att göra verklig nytta även med små medel. Inte minst i en kommunal budget.

Mikael HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons