Äntligen pekas ut vad som avgör resultatet i Borås skolor

Ledare Artikeln publicerades
STOCKHOLM 20180314
Ett klassrum p RÂlambshovskolan i Stockholm.
Foto: Hossein Salmanzadeh / TT / kod 11860
Foto: Hossein Salmanzadeh / TT
STOCKHOLM 20180314 Ett klassrum p RÂlambshovskolan i Stockholm. Foto: Hossein Salmanzadeh / TT / kod 11860

Låt oss söka tillförsikt i riktningen. Vi ser början på en vändning uppåt för skolresultaten i Borås. Men det är långt till godkänt och låt oss hela tiden minnas siffran 200.

 

”Fler grundskolelever behöriga till gymnasiet” lyder rubriken på det pressmeddelande som Borås stad publicerade på onsdagen.

80 procent nådde i våras gymnasiebehörighet, 1,5 procentenheter bättre än 2017 – men samtidigt en klart lägre andel än under åren fram till 2015 och sex procentenheter under det mål som politikerna i Borås beslutade om i årets budget. Det målet nås inte heller man räknar bort alla elever som kommit till Sverige under de fyra senaste åren (84,3 procent).

”Det är hårt arbete och stort engagemang från alla som arbetar i skolan som skapat de förbättringar vi ser”, säger grundskolechefen Pär Arvidsson Fäldt, som tillträdde jobbet för två år sedan, i en kommentar.

Pär Arvidsson Fäldt är sedan 2016 chef för grundskoleförvaltningen i Borås stad.
Foto: Lars-Åke Green,Lars-Ã…ke Green
Pär Arvidsson Fäldt är sedan 2016 chef för grundskoleförvaltningen i Borås stad.

Därom hyser vi inga tvivel. Det är upp från dödsskuggans och miljonvitenas dal och en acceptabel resultatnivå lär kräva mer tid än Röda arméns tusen mil långa marsch genom Kina 1934-35.

Men statistiken över slutbetygen i årskurs 9 påminner oss inte enbart om siffran 200. Runt 200 killar och tjejer i den kommunala skolan som inte klarade behörighet till gymnasiets nationella program. 200 som bara m å s t e förmås över den ribban.

Den ger också näring till valdebatten i Borås. Låt oss börja där:

Finns stöd för att det är friskolornas ”fel” att resultaten i den kommunala skolan ser ut som de gör? Spelar andelen barn från socioekonomiskt utsatta hem en stor roll när eleverna själva svarar på frågor om skolan ger dem studiero och lärarna utmanar dem?

Nej, inte enligt Borås stads egen stora kvalitetsrapport ”Värdegrund 2018” och därtill förvaltningens egen analys.

Har det obligatoriska skolvalet, som Vänsterpartiet och Socialdemokraterna i Borås går till val på att avskaffa, bidragit till ”segregationen”?

Nej, indikerar den utvärdering som Allianspartierna begärt och som förvaltningen redovisade för grundskolenämnden 19 juni.

Att graden av studiero varierar råder ingen tvekan om. Om påståendet ”på lektionerna får alla lugn och ro att lära sig” svarade 55 procent av alla mellanstadieelever att det stämmer bra eller stämmer helt och hållet. Men på Dalsjöskolan var siffran hela 89 procent, på Bredaredskolan bara 28, på Erikslund 30.

Högstadiet är som väntat generellt stökigare. 48 procent svarade ”stämmer helt och hållet” eller ”stämmer bra” om studieron. 62 procent av 7-9-eleverna på Boda- och Engelbrektskolan svarade att de upplevde studiero, medan endast 33 procent på Dalsjöskolan och 37 på Erikslund.

Bodaskolan – har lyft sitt meritvärde för niorna med 18,6 procent – men från en låg nivå.
Foto: Mariell Dahlström,Mariell Dahlström
Bodaskolan – har lyft sitt meritvärde för niorna med 18,6 procent – men från en låg nivå.

Med skillnader som dessa hörs inte sällan förklaringsmodeller om att andelen nyanlända elever har stor påverkan. Men hur ser det ut om man jämför Bodaskolan på Hässleholmen med Erikslundskolan där många som bor på Sjöbo går? På Boda har 19 procent av eleverna varit i Sverige i max fyra år, på Erikslund ”bara” 15 procent och på Dalsjö drygt 7 (åk 4-9).

Om påståendet ”lärarna förväntar sig att jag gör mitt bästa” kan man tycka att svaren inte borde skilja sig åt särskilt mycket, men det gör de ändå: På Bodaskolan svarade 92 procent ja, på Engelbrekt och Särla 91, medan på Erikslund endast 80.

Den som vill förklara ”ojämlikheten” i elevernas förutsättningar i klassrummen med ”segregationen” – ett vanligt argument från vänsterhåll – har med andra ord en pedagogisk uppförsbacke.

I grundskoleförvaltningens egen analys läser vi: ”Sett till aspekterna stora och små skolor, geografisk placering i stad och landsbygd samt socioekonomiskt starka respektive svagare områden, är det svårt att se några klara samband med skolornas resultat.”

Ur Borås stads värdegrundsrapports slutsatser av vad som påverkar skolornas resultat.
Foto: Borås stads värdegrundsrapport 2018
Ur Borås stads värdegrundsrapports slutsatser av vad som påverkar skolornas resultat.

I stället pekar förvaltningen på ledningsfrågorna och listar ”exempel på aspekter som påverkar skolornas resultat”. Vi citerar ur rapporten:

– Stabilitet i ledarskapet, hög andel behöriga lärare och låg lärarrörlighet

– Lärarens ledarskap och förmåga att möta elevers behov

– Andelen elever i behov av särskilt stöd.

– Rektors förmåga att synliggöra, vara en förebild och prata naturligt med eleverna om vikten av studiero och ett tryggt klimat

Detta är alltså expertisens slutsatser. Borås stad har kommit långt enbart genom att formulera dem på detta vis. Om dem, och inget annat, bör även den valdebatt som nu pågår kretsa. Men den vill alltså S och V fokusera på att avskaffa ”tvångsvalet”, som man gärna kallar det obligatoriska valet av grundskola som infördes i fjol. Det är dock svårt att finna stöd för vänsterns kritik i den utvärdering, begärd av Alliansen, som grundskolenämnden behandlade 19 juni.

Det konstaterades att ”många elever och vårdnadshavare har fått sitt förstahandsval”, att ”några vårdnadshavare har visat stort missnöje med att inte ha fått en plats på den skola de önskat i första hand” men att ”efter skolvalet har flertalet önskemål om byten kunnat tillgodoses”.

Därpå noteras kärnan i problematiken: ”Skolvalet visar på bristen av skolplatser i framförallt de centrala delarna av Borås”.

Så hur placerades barnen tidigare? Ur utvärderingen: ”Självklart hade man som vårdnadshavare möjlighet att välja en annan skola även då, som kunde ta emot barnet i mån av plats. Stadsdelarna tillämpade dock regelverket olika (...). Tidigare var vårdnadshavarna tvungna att söka skolplacering direkt på den tilltänkta skolan vilket kunde innebära att vårdnadshavare bollades runt på olika skolor för att söka plats.”

Det obligatoriska skolvalet är inte perfekt, men det var inte den gamla modellen heller. Den primära poängen är att göra alla föräldrar medvetna om rätten att söka en skolmiljö som fungerar i linje med just de slutsatser som kommunens värdegrundsrapport pekar ut.

Till sist: De där 200.

De där 200 barnen som måste finna en väg till godkända betyg. Borås får inte släppa taget.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.