Anell: Banksy gör Palestina till hett turistmål

Ledare
Foto:
Foto:
Foto:

Turistnäringen tycks vara en bransch som följer sin egen logik, inte alltid uppenbar för den som står utanför. Vad sägs till exempel om det faktum att Palestina, enligt FN:s turistorgan UNWTO, var det turistmål som växte snabbast under de första månaderna 2017.

Artikeln publicerades 14 augusti 2017.

Knappast ett väntat resultat mitt i en ockupation med demonstrationer och protester som så gott som alltid slutar med tårgas, skottlossning och dödligt våld?

I vilket fall ökade turismen i Palestina med 57,8 procent under de första månaderna 2017, den största ökningen bland de länder som var med i FN-organets mätning. Detta gör nu inte Palestina till ett stort turistland i världen. Men det visar att området absolut har potential, om de övriga förhållandena i regionen en vacker dag skulle förändras.

Brittiska The Telegraph, som skriver om turistlistan, menar att mycket av förklaring till boomen i Palestina stavas The Walled Off Hotel som öppnades i Betlehem under våren. Hotellet ligger alldeles - alldeles som i högst 10 meter ifrån – den mur som Israel har byggt, mestadels på palestinsk mark, för att skilja av Västbanken. Hotellet är etablerat och finansierat av den brittiske graffittikonstnären Banksy och många kallar det Banksys hotell. Han har också inrett och dekorerat hotellet och några av rummen och beslutat att eventuell vinst ska gå tillbaka till området i form av utvecklingsprojekt.

Etablissemanget är helt klart något utöver det vanliga. De flesta rum är inredda av konstnärer och har utsikt över muren och de israeliska vakttornen. I frukostmatsalen, med en inne- och en uteavdelning, stirrar man bokstavligt talat rakt in i den upp till 12 meter höga betongmuren.

Hotellet har blivit ett centrum för turister som vill veta något om förhållandena i Palestina. Förutom ett museum över muren och ett konstgalleri utgår guidade turer längs muren och till det närliggande flyktinglägret Aida från hotellet. Intill ligger en affär som säljer sprayfärg och erbjuder turister möjlighet att fästa sitt alldeles egna budskap på muren. En annan butik saluför olika slags souvenirer med anknytning till ockupationen, muren, graffittikonsten på den och andra symboler för palestinskt motstånd.

Ändå är det inte bara utländska turister på hotellet. På kvällarna kommer Betlehemsbor i alla åldrar och umgås och lyssnar på livemusik i den lilla hotellmatsalen, dekorerade med konst, bilder på den brittiska kungafamiljen och föremål som krossade övervakningskameror och slangbellor.

Det är naturligtvis bra att turismen bidrar till den palestinska ekonomin. Och att turister får chansen att möta palestinier, uppleva en natt eller två i skuggan av den över 700 kilometer långa betongmuren som skiljer Palestina från Israel och får kunskap om palestiniernas berättelse om ockupationen.

Men det är samtidigt något ovant och främmande med den här kommersialiseringen av konflikten. Det är möjligt att detta i dag är det mest effektiva sättet att göra sin version av verkligheten känd och därigenom göra motstånd.

Men det är samtidigt en ganska liten del av verkligheten som visas. Om det mondäna och jämförelsevis välmående Betlehem, och den lilla del av muren som omger staden, är allt man ser av Västbanken, ockupationen och de israeliska bosättningarna blir det väldigt svårt att förstå helheten och det gradvisa israeliska övertagandet av palestinsk mark som trots allt är själva kärnan i den här konflikten.