Annons

Alla vinner på ökad egenmakt

Gärna längre arbetsliv i en tid då vi blir allt friskare och äldre. Men minst lika viktigt är att den enskilde ges möjlighet att själv bestämma hur ”de sista ljuva åren” ska tillbringas.
Ledare • Publicerad 20 maj 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Fler måste kunna jobba vidare trots uppnådd pensionsålder. Fler måste också ges ökad egenmakt så att valet att arbeta vidare kan vara frivilligt.
Fler måste kunna jobba vidare trots uppnådd pensionsålder. Fler måste också ges ökad egenmakt så att valet att arbeta vidare kan vara frivilligt.Foto: Pontus Lundahl/TT

Allt fler fortsätter att arbeta när de kommer upp i åldrarna. Sysselsättningen ökar inte minst inom gruppen 55–64-åringar. Enligt Arbetsförmedlingens statistik handlar det om en ökning från 70 procent till 77 procent.

Annons

Men sedan händer något. Efter fyllda 65 sjunker närvaron på arbetsmarknaden drastiskt.

Enligt en SNS-rapport som presenterades under torsdagen är det bara drygt 25 procent av männen och knappa 20 procent av kvinnorna i åldersgruppen 65–69 år som fortsätter att arbeta. En utveckling som visserligen har sina givna förklaringar. När den allmänna pensionsåldern sänktes från 67 år till 65 år under 1970-talet betraktades det som en välfärdsreform. Efter ett långt arbetsliv, som för de allra flesta hade börjat i unga år, var det välkommet med en längre tid av ledighet. Samtidigt bedrev staten en sjuk- och förtidspensioneringspolitik som aktiv mönstrade ut människor från arbetsmarknaden. Under en period användes förtidspensionering öppet som arbetsmarknadspolitisk åtgärd för dem som betraktades som icke anställningsbara.

I dag har många av de argument som då användes i debatten om pensionsåldern förlorat sin giltighet. Svenskarna lever allt längre vilket bland annat innebär att även den tid då allt fler ska försörjas av pensionssystemet blir allt längre. Vårdkostnaderna minskar dock inte, eftersom de insatser som krävs blir mer komplicerade vid högre ålder. Samtidigt har fler sådana arbeten att deras kroppar inte längre slits ut på samma sätt som tidigare generationers. Stress har i många fall ersatt tunga lyft och monotona rörelser. Välfärdens baksida kan mätas i växande midjemått, ökad vikt och minskad rörlighet.

I dag vet vi att fler måste arbeta längre om det inte ska inträffa en välfärdskollaps om redan några år. I takt med de demografiska utmaningar som en växande grupp äldre och en allt mindre grupp yrkesverksamma utgör, är det nödvändigt att stimulera fler till att fortsätta arbeta efter det att den traditionella pensionsåldern infunnit sig. Om detta har BT:s ledarsida återkommande berättat.

För att lyckas med att få fler att vilja arbeta längre krävs bättre balans mellan tvång och frivillighet. Redan nu ”straffas” den som vill avsluta arbetslivet i förtid genom lägre månatliga pensionsutbetalningar. Vad som det däremot är ont om är positiva incitament.

SNS föreslår i sin rapport Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv att arbetslöshets- och sjukförsäkringarna ska omfatta alla fram till 70 års ålder. Det vore ett litet steg i rätt riktning, men kanske främst ett viktigt bidrag till att förändra de normer som styr vår uppfattning om när arbetslivet är över.

En annan och mer konkret insats vore att återgå till det system med lägre arbetsgivaravgifter för äldre som Alliansregeringen införde, men också införa direkta skattelättnader för den som vill fortsätta arbeta.

Samtidigt måste ett modernt välfärdssamhälle präglas av insikten om att det numera inte går att betrakta och hantera människor som kollektiv. Ett gott samhälle kan inte blunda för att många oavsett att pensionen blir lägre kommer att vilja avsluta arbetslivet i förtid. I det läget är det både anständigt och angeläget att se till att den enskilde under hela arbetslivet har haft möjlighet göra egna avsättningar. Även här krävs en normförändring eftersom ökat ekonomiskt oberoende för den enskilde minskar beroendet av staten.

Den som vill ska kunna jobba längre. Men det ligger i allas intresse att också göra det möjligt för fler att kunna göra egna val om hur de vill leva ”de sista ljuva åren”.

Annons
Annons
Annons
Annons