AI-spöket kommer – måtte datafabriken rädda oss
Samtidigt framträder den andra bilden: Alldeles säkert innebär användningen av ”artificiell intelligens”, ”big data”, ”djupinlärning”, ”robotisering” – kärt (?) barn har många namn – en omställning i arbetslivet för tusentals och åter tusentals i Sjuhärad, inte minst inom kommunens och regionens välfärdstjänster men även inom handel och tillverkning. Ja snart sagt överallt.
Konsultjätten McKinsey är en av många som försökt bedöma ”hotbilden”: Automatiseringen genom bland annat AI inom tio till femton år kommer att påverka 61 procent av sysselsättningen inom transporter, 60 procent inom hotell och restaurang liksom tillverkning, 52 procent inom handel, medan ”bara” 26 procent inom utbildning i nio länder i norra Europa, enligt en rapport från oktober i fjol.
Läs siffrorna igen. Nästan ingen ”kommer undan”. Säkrast då, att vi själva ser spöket i ögonen och försöker ta kontroll över utvecklingen.
Inte så att det stoppar förändringsfloden som inte minst drivs av globala amerikanska och kinesiska teknikbolagsjätter, men ska vi – Sjuhärad och Sverige – ha en bättre chans att hävda oss när omställningen nalkas, med en kraft som ofta liknas med allt som industrialiseringen innebar på sin tid, är proaktivitet att föredra.
Vi skulle nämligen kunna skriva ”sent ska AI-syndaren Sverige vakna”, följt av ”... men bättre sent än aldrig”.
Ungefär så, om än med andra ord, uttryckte sig också bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) när han i onsdags klev upp på scenen på Lindholmens konferenscenter på Hisingen i Göteborg. Med tanke på ministerns ärende var medieintresset blygsamt. Men det är ju ofta så, att vad stort sker, sker tyst även inom politiken. ”AI” är liksom inte så lätt att ta på, ännu. Inget som eldar igång en valrörelse.
I regeringen ligger nu AI-frågorna även på Erikssons kollega, innovationsminister Mikael Damberg (S), och det var denne som tidigare i veckan annonserade regeringens beslut om ”färdriktning för artificiell intelligens”. Med tanke på hur Sverige synes släpa efter tog Damberg i och skrev: ”Regeringens mål är att Sverige ska vara ledande när det gäller att använda AI”.
Notera ordet ”använda”.
Vi är nämligen långt ifrån spets när det gäller publicerade forskningsartiklar och patent, så låt Sverige i stället satsa på vår bästa gren, samverkan stat-akademi-näringsliv, att a n v ä n d a det som ryms inom den artificiella intelligensen smartare än omvärlden. Ungefär så bör såväl Peter Eriksson som Mikael Damberg tolkas; är Sverige inte först i spåret, får vi gena där det går.
Så nu stod här Peter Eriksson på Lindholmen och annonserade upp till en halv miljard statliga pengar, 50 miljoner kronor per år i tio år om näringslivet och andra parter, som Västra Götalandsregionen, slantar upp i motsvarande grad, för att bygga en datafabrik.
Ja, han sa så: ”Datafabrik”. En fabrik som inte bygger datorer, utan som tar emot enorma mängder data utifrån, från företag, myndigheter, banker, från bilars sensorer, från sjukhusens bildanalys, från kommunernas välfärdstjänster – och sen finner smartare lösningar på alltihopa, med hjälp av detta AI-spöke, där datorernas algoritmer finner effektivisering som människan inte ser på grund av den ofantliga mängden information.
Eller med minister Erikssons ord: ”Vi vill skapa en dynamisk miljö i världsklass där tillgången till stora mängder unika och intressanta data kommer att locka till sig akademiska och industriella forskare och forskningsinstitut och utgöra en samlingspunkt för tillämpade AI-relaterade projekt och generering av data för akademi, industri och offentlig verksamhet.”
Många högtflygande ord blir det gärna, men det här är också konkret: Någonstans i Göteborg kommer denna ”datafabrik” att placeras och eftersom IT-ministern kunde räkna upp ett tiotal företag (som Astra Zeneca, Volvo, Stena, Zenuity) och regionen som redan undertecknat intentionsavtal och att invigning är planerad till ”tredje kvartalet”, anar vi AI-verkstad och inte bara snack.
”Datafabrik”, som sagt. Ett bra ord. Nästan som något som går att ta på. Efter att vi lyssnat runt på pressträffen hittar vi företaget Zenuitys vd Dennis Nobelius som något av dess uppfinnare.
”Jo, det var nog jag som föreslog det”, säger Nobelius, som tidigare lett utvecklingen av nya Volvo XC90 och nu alltså leder det av Volvo och Autoliv samägda bolaget som jobbar med mjukvaran till självkörande fordon.
x Varför detta projekt?
”Vi har ju sett hur enormt AI-området är men det är inte lätt rekrytera rätt personal. Vi började fråga runt om andra företag också såg samma behov, och i höstas hörde vi om Wallenbergstiftelsernas stora AI-satsning. Då började den här tanken om en gemensam ”datafabrik” att ta form. Utvecklingen går så otroligt fort men kunskap är nu inlåst i många olika företag.”
x Apropå det ni sysslar med, när kan självkörande bilar rulla på riktigt?
”År 2021 ska de kunna köra på motorväg helt självkörande. Det tror vi på”.
Lindholmen Science Park sjuder av liv dessa dagar. T f vd:n Maria Hedlund, nöjd förstås över att ha fått regeringens förtroende att vara neutral fixare av datafabriken, säger att 14 000 personer nu jobbar här, där Lindholmens varv, som fram till 1976 byggde 1 100 fartyg, sysselsatte ungefär hälften som mest.
Varvet som en gång sågs oövervinnerligt och försedde kungliga flottan med pansar- och kanonbåtar gick till slut i kvav efter att man räknat fel på en ny typ av englandsfärjor till Svenska Lloyd.
Må Lindholmen räkna rätt denna gång. Men Sverige har bråttom i AI-racet, ingen tid att förlora.
