Adaktusson: Viktigt att påminna om EU:s välståndsbygge

Mitt Europa Artikeln publicerades
Välfyllda hyllor i en livsmedelsaffär i Ljubljana. EU-medlemskapet har medfört ett ständigt växande välstånd i Slovenien.
Foto: SRDJAN ZIVULOVIC
Välfyllda hyllor i en livsmedelsaffär i Ljubljana. EU-medlemskapet har medfört ett ständigt växande välstånd i Slovenien.

”Berättelsen om vad EU betytt, och fortfarande betyder, för Europa kan skrivas i väldigt många kapitel”, skriver Lars Adaktusson. Ett av dessa kapitel handlar om ökat välstånd.

 

De gångna åren har på många sätt präglats av interna slitningar i Europa. En växande populism och EU-fientlighet som nådde sin kulmen sommaren 2016 i samband med den brittiska folkomröstningen. Tillkommer gör motsättningar rörande frågor som exempelvis migration, och det överhängande terrorhotet. Innan dess finans- och skuldkrisen, där krisande länders regeringschefer tävlade om att skylla ifrån sig.

Mitt i allt detta är EU-projektet en lätt måltavla. Bryssels byråkrati är en tacksam syndabock för allt som är fel. Även jag är kritisk mot vissa förslag från EU-kommissionen, och att medlemsländerna i ministerrådet misslyckats med att exempelvis hitta fungerande lösningar rörande migrationen. Men vi som i grunden är vänner av EU-projektet behöver bli bättre på att samtidigt som vi avger relevant kritik, när det är påkallat, också försvarar EU som sådant.

Jag tror detta är speciellt viktigt i diskussionen om nedskärningar, finanskris, skuldberg och välfärd. I dessa frågor möts också främlingsfientliga populister och Europas vänsterrörelser. Bryssel och ”trojkan” (EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och internationella valutafonden) beskylls för ekonomiska problem som grundas i nationella regeringars oansvariga politik .

Den grundläggande sanningen är, tvärt emot vad dessa grupper vill påskina, att EU har haft en helt avgörande betydelse för det allmänna välståndet i Europa.

I mitten av 1900-talet stod Europa vid ruinens kant. Rivalitet och hat hade lett till två världskrig som slitit sönder kontinenten, med förödelse och död i dess följd. Välstånd och välfärd var varken vanligt i människors vardag eller i den europeiska politiska debatten.

Välståndet var vid denna tidpunkt dock någorlunda jämnt fördelad mellan staterna i Europa. Mätt i BNP per capita låg länder i Östeuropa som exempelvis Ungern, Polen och Rumänien på samma nivåer som de i Sydeuropa, Spanien, Portugal och Grekland.

Men efterkrigstiden innebar olika öden för Europas länder, och järnridån var inte bara en säkerhetspolitisk och geopolitisk delning, utan också en välståndsklyvning. Demokrati, marknadsekonomi och handel kom att prägla Västeuropa - planekonomi, diktatur och förtryck kom att prägla Östeuropa.

Vid tidpunkten för Berlinmurens fall hade Västeuropas välstånd i ekonomiska termer ökat och var nu hela 3-4 gånger så stor som Östeuropas.

Genom olika frihandels- och samarbetsavtal och till slut ett fullvärdigt medlemskap i unionen tog ekonomin i central- och Östeuropa fart och skapade den välståndsökning som vi kan bevittna i dag.

Om vi tittar på de senaste åren har dessa länders ekonomier vuxit mer än de flesta andra EU-medlemsstaters. Förra året växte exempelvis Rumäniens ekonomi med 8,8 procent.

Konkret tar sig detta uttryck i en växande medelklass, fler har råd mer utlandsresor, sjukvården byggs ut och fler går i skola.

Östeuropa har fortfarande en resa att göra, men att det går åt rätt håll är det ingen tvekan om. EU-medlemskapet har kort sagt skapat ett välstånd medborgarna i dessa länder enbart kunde drömma om innan muren föll.

De forna sovjetstaternas välståndsresning är inte heller bara en framgång för dem, utan har naturligtvis skapat ett starkare och mer välmående Europa som helhet.

Berättelsen om vad EU betytt, och fortfarande betyder, för Europa kan skrivas i väldigt många kapitel. Men detta är ett av de viktigaste, och i svensk kontext det kanske mest bortglömda.

Om skribenten

Lars Adaktusson

Adaktusson är Europaparlamentariker för Kristdemokraterna.

Visa mer...