Adaktusson: Sverige har mycket att lära i kampen mot terrorn

Mitt Europa Artikeln publicerades
Polisens fångade Salah Abdeslam på bild när han promenerade runt på marknaden i stadsdelen Molenbeek i Bryssel. Två år senare var han med om att genomföra terrordådet mot konsertlokalen Bataclan i Paris.
Polisens fångade Salah Abdeslam på bild när han promenerade runt på marknaden i stadsdelen Molenbeek i Bryssel. Två år senare var han med om att genomföra terrordådet mot konsertlokalen Bataclan i Paris.

Salah Abdeslam, den ende överlevande terroristen från dåden i Paris 2015, fick i veckan sin dom. Han fälldes i Belgien för att ha skjutit mot poliser i Bryssel dagarna innan han greps. Ännu återstår rättegång i Frankrike för att bedöma hans delaktighet i själva terrorattacken.

 

Sedan dådet i Paris har även städer som Bryssel, Nice, Berlin, Manchester, London, Stockholm och Barcelona drabbats. Denna situation, i kombination med den aktuella hotbilden, har naturligtvis format den politiska dagordningen i såväl enskilda länder som på EU-nivå. I Europaparlamentet pågår just nu ett arbete inom ramen för ett tillfälligt antiterrorutskott för att analysera det som görs och kan göras framöver på Europanivå. Tidigare i våras antogs dessutom ett betänkande som adresserar överstatliga åtgärder för att strypa terrorfinansieringen, där jag förhandlade på uppdrag av min partigrupp, EPP.

Även om många olika åtgärder kan vidtas på EU-nivå är ett av Europasamarbetets kanske viktigaste bidrag att utbyta erfarenheter när det gäller terrorbekämpning. Ett intressant exempel är Belgien vars politik och samhällsdebatt genomgått ett tydligt skifte de senaste två åren. Runt femtio nya lagar i syfte att förhindra terrordåd har kommit på plats sedan bomberna detonerade på flygplatsen Zaventem utanför Bryssel. Det rör sig om allt från socialsekreterares skyldigheter till rättsväsendets hantering av radikalisering.

För svenskt vidkommande, inte minst mot bakgrund av den nyligen publicerade MSB-rapporten om Muslimska Brödraskapet, är situationen i Belgien av stort intresse. Liksom i Sverige har islamism och ickedemokratiska synsätt kunnat spridas på bred front i det belgiska samhället.

Debatten kring detta tog fart i oktober 2017 när det belgiska parlamentet presenterade en rapport som visar att extrem islamism under decennier fått tillträde till olika forum i Belgien, vilket i sin tur skapat grogrund för radikalisering och terror. Det som främst uppmärksammas i rapporten är det faktum att budskapen, trots att de inte varit explicit våldsförhärligande, lett till grovt våld. Anledningen är att undertonen i det islamistiska budskapen byggt på fientlighet mot den belgiska demokratin, dess ordning och värderingar.

Enligt rapporten har förkunnelsen skapat ett "vi och dem-tänkande”, vilket sått frön till terrorism och inspirerat exempelvis de fem personer som låg bakom attackerna i Bryssel. Slutsatsen i rapporten är att islamistiska krafter under en längre tid har kontrollerat och proklamerat en radikal ideologi som är oförenlig med de belgiska värderingar, men även med EU-konventionen för mänskliga rättigheter.

Sedan rapporten släpptes har belgiska myndigheter agerat på olika sätt och skilda nivåer. Banden har klippts mellan Bryssels stora moské och Saudiarabien, vars politiska ledning snabbt accepterade beslutet. Belgien har även påbörjat ett målmedvetet arbete för att på motsvarande sätt strypa andra typer av finansiering från Mellanöstern till belgiska moskéer och muslimska grupperingar.

Drygt två år efter terrorattentatet har Belgien kommit en god bit på väg i arbetet mot terrorismen. Medvetenhet, förebyggande insatser och beredskap har stärkts, till stor del med stöd från muslimska grupper.

Sverige har i detta avseende mycket att lära.

Om skribenten

Lars Adaktusson

Adaktusson är Europaparlamentariker för Kristdemokraterna.

Visa mer...