Lars Adaktursson: Adaktusson: Mycket kvar att göra mot terrorn
Den brutala terrorsekt som omvärlden lärt känna under namnet Islamiska staten är på tillbakagång. De tidigare starka fästena Mosul, i norra Irak, och Raqqa, i nordcentrala Syrien, är befriade. Av de stora geografiska områden som terrorgruppen kontrollerade fram tills nyligen återstår nu nästan ingenting.
Men när terrorgrupperna tappar kontrollen över sina geografiska områden i Mellanöstern möts vi också av nya problem som behöver adresseras. Dels handlar det om att tillse att politiska lösningar med västvärldens stöd kommer på plats i dessa länder så att bortdrivna minoriteter (exempelvis kristna) kan och vågar återvända. Dels handlar det om att möta den förändrade hotbilden.
Att IS lidit ett militärt nederlag i Irak och Syrien innebär inte att hotet från jihadistisk extremism är undanröjt. Bara i år har vi hittills sett en handfull större terrordåd i Europa med koppling till jihadism och islamism - från händelserna på Westminster Bridge i London till nedmejningarna av turister och lokalbefolkning i Stockholm respektive Barcelona. Det finns ingenting som tyder på att hotet kommer minska framöver, snarare tvärt om.
Blocköverskridande överenskommelser om anti-terroråtgärder har slutits i Sveriges riksdag. Även i EU har en serie av åtgärder och lagar kommit på plats. Samtidigt återstår mycket arbete. Just nu pågår ett omfattande arbete i Europaparlamentet för att hitta nya lösningar i konfrontationen med terrorn.
En fråga som jag själv arbetar med för närvarande rör terrorfinansiering. För att förebygga terrordåd behöver vi spåra och neutralisera de penningflöden som håller terrorism och extremism under armarna. Finansieringen av jihadism i Europa sker på olika sätt, och lägesbilden är inte alltid fullständig. Men vi vet att stiftelser, organisationer och enskilda personer i Gulfstaterna agerar täckmantel för olika typer av transaktioner och penningtvätt som är av avgörande betydelse. Därutöver tillkommer problemet med att resurser IS besitter eller har besuttit på olika sätt lyckas ta sig till västvärlden.
Detta är problem som till sin natur behöver adresseras internationellt, eftersom det handlar om transaktioner mellan länder. Därför är EU:s arbete helt centralt. I de pågående förhandlingarna i Europaparlamenten har jag bland annat fokuserat på vikten av att skyndsamt bistå länder där IS är eller har varit aktiva med olika typer av expertstöd för att förhindra att IS tillgångar förs vidare till Europa via mellanhänder.
EU bör bidra med finansunderrättelseexperter, naturligtvis till Irak, men också i afrikanska länder där jihadistiska grupper växer sig starkare. Samtidigt behöver EU-kommissionens förslag till förordning av import av kulturföremål, från i somras, skyndsamt omvandlas till verklighet, för att stoppa handeln med kulturhistoriska föremål från jihadistkontrollerade områden.
Därutöver tillkommer att Europa behöver trappa upp arbetet med att kartlägga finanstransaktioner. Möjligheten att spåra betalningsmottagare och inbetalare och att kontrollera deras tillgångar behöver öka. Det informella betalningssystemet Hawala, som inte sällan utnyttjas för penningtvätt, behöver regleras.
Tyvärr är det så att det inte finns någon definitiv lösning på terrorhotet. Det finns ingen lag som kan stiftas, eller blixtrande reform som kan sjösättas, som gör att alla problem försvinner. Men våra samhällen behöver rusta sig för en ny tid. Ett aktivt reformarbete för att strypa penningflödet till extremism och jihadism är en mycket viktig del i detta.
