Adaktusson: Italien riskerar bli EU:s svagaste länk

Mitt Europa Artikeln publicerades
Italiens nye premiärminister heter Giuseppe Conte, en professor i civilrätt som accepterat att företräda den populistregering som accepterats av presidenten.
Foto: Angelo Carconi
Italiens nye premiärminister heter Giuseppe Conte, en professor i civilrätt som accepterat att företräda den populistregering som accepterats av presidenten.

Efter ett par månader av osäkerhet efter det italienska parlamentsvalet kommer rapporter om en regeringsbildning som ger anledning till oro.

 

Den populistiska alternativvänstern i Femstjärnerörelsen ser ut att bilda regering med högerextrema Lega. Båda partierna hade i valet framgång på program som i huvudsak bygger på EU-fientlighet och främlingsrädsla, kryddat med ren rasism och politisk uppskattning av Vladimir Putin.

I veckan som gick stod det klart att det koalitionsavtal som just undertecknats kommer att vålla problem för EU. Landet som hittills varit en pålitlig partner i Europasamarbetet, tillika tredje största ekonomi i eurozonen, ska regeras med hjälp av ekonomisk populism och en direkt skadlig utrikespolitik.

Den tilltänkta regeringens ekonomiska politik innehåller bland annat en tjugoprocentig platt skatt på arbete och en omfattande pensionsreform. Enligt analytiker handlar det om en offentlig utgiftsökning under fem år på motsvarande 1 800 miljarder kronor, utgifter som ska täckas genom att EU förmås skriva av stora lån till det redan skuldtyngda landet.

Reaktionerna på dessa äventyrligheter har inte låtit vänta på sig. De finansiella marknaderna hamnade snabbt i gungning, under förra veckan ökade den tioåriga statsobligationsräntan till den högsta noteringen på ett år. Detta spär på det som är EU-ledarnas och euroländernas största rädsla; att Italien dras in i en akut skuldkris liknande den som nära nog tvingade Grekland att lämna valutasamarbetet. Då liksom nu var problemet en populistregering som vägrade följa eurozonens regler.

Båda de blivande regeringspartierna har under den gångna valkampanjen talat om ett italienskt utträde ur eurosamarbetet. Skulle detta bli regeringspolitik uppstår ett mardrömsscenario för Bryssel och ledande ekonomer har i veckan konstaterat att Grekland var ”too big to fail”, medan Italien är ”too big to save”.

Även om få i dag tror att mardrömsscenariot blir verklighet är risken uppenbar att regeringsbildningen i Italien sätter spår i EU-samarbetet. Det kan till exempel ske genom att en ny regering i Rom sätter käppar i hjulet för en ny europeisk migrationspolitik, eller lägger veto mot viktiga delar av EU:s långtidsbudget. EU-maskineriets process för att förhandla fram de kommande sju årens budgetram har just inletts.

Till osäkerheten kring de ekonomiska frågorna ska läggas det som den tilltänkta italienska regeringen har signalerat på utrikespolitikens område. Även om båda partier säger sig vilja ha kvar det italienska Nato-medlemskapet är det uppenbart att förhållandet till Moskva kommer att förändras. Av vad som sagts hittills framgår att slopade ekonomiska sanktioner mot Ryssland kommer att bli en del av politiken, liksom förslaget att göra Kreml till strategisk medlare i kriser som Syrien och Jemen.

Sammantaget innebär detta att ett av EU:s grundarländer och viktigaste medlemmar löper risk att bli unionens svagaste länk. Att i strid mot gällande regelverk och gemensamma värderingar lägga om kursen för ekonomi och utrikespolitik innebär att såväl samarbete som sammanhållning inom EU äventyras. När detta sker med en säkerhetspolitiskt alltmer osäker omvärld kan effekterna bli långtgående.

Till den europeiska att-göra-listan och förteckningen över kriser kan nu bifogas den nya italienska regeringen och dess aviserade politik. Vid sidan av Storbritanniens EU-utträde, avsaknaden av gemensam flyktingpolitik och ökande terrorhot väntar en ”enfant terrible” på hantering. Gammal sanning säger att EU kommer stärkt ur kriser, återstår och se om det är en sanning som håller.

Om skribenten

Lars Adaktusson

Adaktusson är Europaparlamentariker för Kristdemokraterna.

Visa mer...

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.