116 milj i överskott nästa år - ändå hög tid för Borås söka smartare välfärd

Ledare ,
I morgon måndag ska kommunstyrelsen i Borås ta beslut om budgetramarna för 2018. Prognosen pekar mot ett överskott på 116 miljoner. Ändå är det tid för politikerna, här Annette Carlson (M) och Ulf Olsson (S), att börja planera för bistrare tider.
Foto:

Å ena sidan: Borås stads ekonomi är fortsatt stabil och beräknas gå med 116 miljoner i ”vinst” nästa år. Å andra sidan: redan 2019 väntas tuffare tider. Svaret kan inte stavas skattehöjning.

Artikeln publicerades 18 juni 2017.

I stället bör kommunstyrelsen i Borås, som i morgon måndag ska fatta beslut om budgetramarna för 2018, på allvar fundera på hur det går att arbeta på nya, smartare sätt.

Att löpande höja skatten – Sveriges kommuner och landsting, SKL, larmade ju i höstas om att den i snitt skulle behöva höjas med två kronor fram till 2020 för att betala välfärden, allt annat lika – torde även de rödgröna i Borås inse är orimligt, särskilt för alla lågavlönade.

Omvänt vill knappast allianspartierna i kommunen se generellt sänkta välfärdsambitioner, tvärtom inser alla att den demografiska utvecklingen kräver stora investeringar.

Men det finns en tredje väg. Den är inte lätt att hitta men den finns.

Först ska vi påminna om det vi som ledarsidan nyligen skrev om, nämligen att de höga sjuktalen i Borås stad motsvarar 200 heltidstjänster. Sjuktalen m å s t e ner genom ett bättre chefskap och vettigare rutiner.

Sen ska vi citera vad forskarna i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, skriver i den färska rapporten till regeringen om kommunal effektivitet.

I ESO-analysen sticker Borås inte ut vare sig påtagligt positivt eller negativt. Sedan länge vet vi dock att kommunen självt försökt åtgärda ”överpriset” som betalas för äldreomsorgen.

ESO-forskarna landar i att ”den genomsnittliga effektiviteten med den enkla modellen ligger runt 80 procent i grundskolan och 70-75 procent i gymnasie- skola och äldreomsorg, vilket indikerar en effektiviseringspotential på 20-30 procent.”

Omräknat i pengar skulle det betyda att landets alla kommuner skulle kunna spara 23 miljarder, baserat på 2014 års kostnader, med bibehållen kvalitet. Det indikerar att Borås stad skulle kunna spara runt 200 miljoner kronor enbart räknat på Borås som en hundradel av landets befolkning. Men räknar vi på 25 procent av de tre miljarder som skola och äldreomsorg ”kostar” i dag skulle effektiviseringsmöjligheten bli 750 miljoner kronor.

Ja, detta är grova beräkningar men de borde vara skäl för kommunledningen att vända på gamla stenar, ta in utomstående experter, söka goda exempel hos de kommuner som toppar i ESO:s ”effektivitetsliga”.

Som tur är har kommunen en tidslucka för att hinna ställa om. Inför 2018 ser det alltså stabilt ut. 2017 är under kontroll – mycket tack vare att skattepengar och statsbidrag fortsätter att rinna in i en onormalt hög takt (4,8 procent i budget). Delårsrapporten visar också att den nya nämndorganisationen ”hittills uppvisar en god budgetföljsamhet”, som det heter.

När beslut om budgetramen ska fattas är utgångspunkten vad som väntas ”bli över” för att nå det överskottsmål på två till tre procent som staden jobbar efter.

Beräknat resultat i år är 99 miljoner, 22 miljoner lägre än i budget, men även inberäknat en del markförsäljning om cirka 15 miljoner kan överskottet landa på 1,9 procent, alltså precis under målet. ”Tillfredsställande”, skriver kommunledningen – men markerar att den ”vill poängtera vikten av att inga ytterligare avvikelser sker hos nämnderna.” Då ska vi också komma ihåg att nämnderna fått 30 miljoner extra från staten för att klara flyktingåtagandet under 2017.

Att kommunens egna bolag tjänar pengar – prognosen är årsvinst på 167 miljoner, 38 miljoner över budget, inte minst på grund av en mild vinter – bidrar till helhetsbilden att läget i stan, ett drygt år före valet, är under kontroll.

Men: Tiderna med snabbt stigande skatteintäkter går mot sitt slut. Det är redan nu nödvändigt för politiker och chefer i linjen att mentalt ställa om. I underlaget till kommunstyrelsen gör budget- och ekonomicheferna Roger Cardell och Magnus Widén ett återhållsamt men tydligt påpekande: ”Verksamheter i ekonomisk balans blir kommande år ännu viktigare då SKL spår ekonomiska påfrestningar i kommunerna”.

Deras prognos visar att överskottet 2019 och 2020 sjunker till ”bara” 1,7 procent s a m t i d i g t som kostnadsökningen måste dras ner från årets 3,9 procent till 2,9 om två år.

Då blir det ”möjligt” att kommunen får nalla ur den så kallade resultatutjämningsreserven om 250 miljoner, noterar ekonomerna. Det är nog ett understatement. Deras egen slutsats: Utvecklingen ”förväntas inte bidra till att vi når våra finansiella mål fullt ut under planperioden trots att kostnadsnivån lagts på en klart lägre nivå än de senaste åren”.

Det är tid att tänka stort. Vem orkar det ett drygt år före valet?