Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Resor 2008-02-02 | Uppdaterad 2008-02-01
En paradisskärgård av kalkstensklippor, glittrande blå hav och en strand bestående av miljoner snäckskal. Hit kommer dykare från hela världen för Asiens bästa vrakdykning.
Det känns lite som att inkräkta på en kyrkogård när jag simmar in i vraket, även om liken av de japanska sjömännen sedan länge är bortplockade. Inne i lastrummet viftar Mike, min dykarpolare, med handen och grimaserar som om han blivit stucken av en getting medan han pekar mot ett dunkelt hörn. Jag vänder mig dit. Öga mot öga med en drakfisk. Den liksom svävar magiskt i vattnet, pulserande med sin svart-vita zebrarandiga krans av fenor. Inget djur förkroppligar skönheten och faran med ko-rallrev såsom Drakfisken. Med sina giftiga fenor är den kapabel att leverera ytterst smärtsamma sår. Men det är enkelt att undvika genom korallrevens grundregel: rör inget som är ytterst fult, färggrant eller vackert.
En ljuskon lyser upp skrovet genom inslagshålet från bomben som sänkte denna japanska kejserliga kanonbåt 1944. Jag simmar ut. På väg upp till ytan hittar jag Nemo. Förlagan till Disneyfilmen – en orange clownfisk med vita ränder – som gömmer sig bland en anemons mjuka fingrar
Ovanför ytan ser jag en paradisskärgård av kalkstensklippor, glittrande blå hav och en strand bestående av miljoner snäckskal. Sämre plats kan man lära sig dyka på.
Palmbeströdda stränder
Så är det också allt fler som upptäcker re-gionen Palawan i Filippinerna. Tycker man att Thailand är fullt av spritfeta stockholmare och tatuerade bikers (och inte tycker det är något bra) så är Palawan en pärla. Här finns tusentals öar, de flesta obebodda, med palmbeströdda ständer och omgivna av korallrev. Jag har åkt till Coron, tätorten på Busuangaön i nordvästra delen av Palawan. Hit kommer dykare från hela världen för Asiens bästa vrakdykning. En legend om en sjunken guldskatt bidrar till spänningen.
Mitt under brinnande krig hade en japansk konvoj ankrat upp utanför Coron. Men den upptäcktes av amerikanskt spaningsflyg. Den 24 september 1944 gick180 Hellcats och Helldivers till attack. Efter 40 minuters bombardemang var 24 japanska skepp skadade eller på väg till bottnen. Flera av dem är nu tillgängliga för dykare.
Den 150 meter långa Akitsushima ligger på mellan 18 och 40 meters djup. Kanonbåtarna Lusong och East Tangat sjönk på grunt vatten. De lämpar sig för oerfarna dykare och snorkling. Min dykinstruktör Arni Pabelonio berättar att många fortfarande letar efter ”Yamashita-guldet”. Namnet har det fått efter japanernas general Yamashita. Amerikanerna hängde honom som krigsförbrytare 1946. Fem, eller kanske sex båtlaster med guld sägs ha gått till botten under kriget, säger Arni. Han är övertygad om att Filippinernas förre diktator Marcos byggde sin förmögenhet på japanskt krigsguld.
Det må vara hur det vill med sanningshalten i ryktena – men tanken på japanskt krigsguld och spanska dubloner gör onekligen dykningen lite mer spännande.
Dykning i vulkansjö
Inne i Coron finns många som erbjuder utbildningar för Padi-dykcertifikat. Padi är den största utbildningsorganisationen för sportdykning. Jag valde det billigaste stället i stan – Coron Divers. Det kostade 15.000 pesos (2.300 kronor) för grundcertifikatet Open Water. Det tar tre dagar och i priset ingår fyra dyk. I utbildning ingår teorimoment, så man får plugga lite och även genomgå ett test.
Vraken är spännande. Men det häftigaste dyket var ändå i vulkansjön Lake Barracuda. Nere i det bräckta vattnet var det som att befinna sig i en scen från Sagan om ringen – vulkanens sidor sträckte sig likt mörka berg ovanför oss. Hettan från underjordiska källor bildar två skikt i vattnet. När vi kommer ner på 15 meters djup slår det plötsligt om till bastuvärme. I vattnet hänger miljoner dammtussar i vattnet likt ett stelnat snöfall och botten är täckt av oräkneliga snäckor.
Själva samhället Coron är ett fiskeläge med 40.000 människor och ett par gator. Folket är väldigt trevligt och avspänt. Det finns inte något större nöjesutbud, förutom ett par restauranger och karaoke (utomhus-karaoke är filippiniernas favoritnöje, oavsett sångtalang). Förbryllande nog finns det inga bankomater i staden. Stadens bank växlar enbart dollar. En kinesisk tant som driver en järnhandel är den enda som tar euro – men växelkursen är rena rånet. Ett råd är alltså att växla nog med pengar i förväg i Manilla.
Hetvattenskällor
Sammantaget är Busuanga perfekt för den som gillar en stilla semester. Här slipper man också antastas av öppen prostitution. Dock får man stå ut med att se äldre västerländska män med unga filippinskor. Ett flertal av stadens hotell och restauranger drivs nämligen av sådana.
Bäst mat får man på Bistro Coron. Jag åt en fantastisk middag med fisk grillad med calamansi (en filippinsk limefrukt) flamberad scampi, gratinerade ostron, löksoppa, crepes Suzette och en flaska vin för motsvarande 300 kronor. Vi var två personer, men det hade räckt till fyra.
En annan kväll gjorde jag som Coronborna gör när de vill koppla av – man tar en 20 minuter gropig trehjulingstaxi upp till hetvattenskällorna. Poolerna med källvatten ligger utomhus bredvid en mangroveskog och havsvik. Det finns säkert bättre sätt att bli av med kontorsvärken i axlarna. Men troligtvis inget skönare än att låta det varma källvattnet spola över en medan man tittar på Filippinernas stjärnhimmel.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792