Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Resor 2008-04-09
Det är söndagsförmiddag och sedan tidig morgon har en strid ström av människor ringlat uppför berget, en tvåtimmarspromenad som är nog så tröttsam med barn, gammelfarfar och matsäckskorg att släpa på.
Och väl uppe på Bayon Mountain väntar ingen himmelsk frid i naturen utan snarare dess motsats.
På en scen pågår en variant av Allsång på Skansen för fulla högtalare, och rygg mot rygg finns en annan estrad där hoppfulla ”komframochsjungare” tar ton, högt och länge och förstärkta med elektricitet. Uppskattningen från publiken varierar, liksom applåderna.
Ett herrans liv med and-ra ord, och mängden människor i trängsel gör att ingen orkar använda någon av de promenadvägar som faktiskt finns. Det ska i så fall vara vi som tog linbanan upp, för den är modern, snabb och kraftbesparande.
Det sägs att den som inte sett staden uppifrån berget inte har sett någonting av Guangzhou. Det kanske man inte har gjort ändå, för smoggen kan ligga tät över hus och motorvägar.
För Guangzhou, som vi västerlänningar känner som Kanton, är en stor stad, Kinas tredje största med tolv miljoner invånare och trafik därefter.
Mer handelsplats än turistmål
Två väldiga varumässor lockar tusentals besökare från hela världen varje år och har så gjort under hur många år som helst. Staden är mer känd som handelsplats än som turistmål, även om det finns några attraktioner för turister.
Först och främst Pärlfloden, ett namn som sätter fantasin i rörelse. Två flodarmar rinner rakt igenom Guangzhou och ett givet kvällsnöje är en båttur på floden längs bjärt upplysta höghus och stränder. Något grönare än de med gröna lampor i bladverken upplysta alléerna längs floden finns bara inte. Fyrverkerigrönt ligger nog närmast, praktfullt snarare än vackert.
I färjeterminalen står en modell av ostindiefararen Götheborg, hon var ju i Kanton på väg till Shanghai.
Vid Pärlfloden ligger också Shamian Island, ”den förbjudna stadsdelen” reserverad för västerlänningar och belagd med dödsstraff att besöka för en kines. Så är det förstås inte idag och stadsdelen är ett trevligt promendområde, med trädkantade gator, imponerande kolonialbyggnader och massor av statyer av barn och Vänskapsparken nere vid floden.
Alldeles i närheten ligger också gamla ursprungliga kvarter med ett gatuliv som med råge motsvarar förväntningarna på hur det ska se ut i kinesiska storstäder med massor av småbutiker fyllda av delikatesser. Nåja, om man gillar små skorpioner till frukost har man kommit rätt, överallt i affärerna myllrar de små liven i plastbaljor och handfat. Men hellre en skorpion på tallriken är någon av de stackars hönorna, kaninerna eller katterna som trängs i små burar. Språkförbistringen är som väl är total så vi får aldrig veta vad som väntar stackarna. Kan dock berätta att sköldpaddor renar kroppen och ger energi (om man äter dem, vill säga), torkad orm är bra mot hudsjukdomar och hjortpenis gör gott för män (nej, inte för det utan för njurarna).
Här ser man också den klassiska bilden av äldre män som är ute och promenerar med sina burfåglar med fågeln kvar i buren. Pippi får luft, men inte under vingarna.
De yngre spelar jianzhi, d.v.s. sparkar ett slags badmintonboll mellan sig utan att den får hamna på marken.
Trots det mångåriga kommunistiska styret spelar religionen fortfarande en stor roll. Fyra riktningar tävlar om intresset. Tao, som bryr sig om det liv vi lever nu, buddismen som mer inriktar sig på nästa liv, i västra Kina finns många muslimer och överallt finns kristna, ett resultat av västerländsk mission som startade på 1500-talet.
Kinas landsfader på den politiska sidan, Sun Yat Sen, kom från Guangzhou och här finns Sun Yat Sen Memorial Hall, en imponerande byggnad med sina färgsprakande dekorationer. Ett måste att besöka för alla kineser, för oss räcker det med utanverket. Inuti är mausoleet en trist kongresshall.
Mer imponerande är De sex banyanträdens tempel med sina stora buddastatyer och ett imponerande torn.
Guangzhou är en ypperlig entré till Kinas Hawaii, ön Hainan som nås med flyg på någon timme. Här väntar tropiska bad och eleganta golfbanor, hotell och världsturismens sedvanliga förlustelser.
Billigast – och snabbast
Till Hongkong tar man tåget eller ännu hellre båten. Att åka via Guangzhou är ofta billigaste, och snabbaste, sätter att ta sig till Hongkong.
Den som stannar i stan tar sig lätt runt med taxi, be hotellpersonalen skriva upp adressen. Annars har stadskartorna även engelska namn på alla större gator och sevärdheter, men taxichaufförerna är inte alltid hjälpta av det. Taxi finns i många färger, ta de som är gula för chaufförerna i dem kan oftast lite engelska.
Maten är berömd, kantonkinesisk mat är kryddad, varierad – och mycket god. Var inte rädda för att lämna de stora turisthotellens matsalar eller de kändaste restaurangerna, maten är lika god i ”ett hål i väggen”. Små kinesiska lunchrestauranger har bilder på maten så det är bara att peka. En god lunch går på ca 20 kronor.
Sevärdheterna är snabbt avklarade och sedan väntar det som blivit Kinas största at-traktion vid sidan av Kinesiska muren, Förbjudna staden, terrakottaarmén i Xian och Shanghais nöjen, nämligen shopping.
Guangzhou ligger långt söderut med ett milt vinterklimat, man kan resa dit under hela året utan att frysa, så vinterkläder är inte butikernas och galleriornas starkaste sida, men allting annat finns där till låga priser, efter rejäl prutning förstås. Glöm inte att det är straffbart att ta hem märkesplagiat. Men allt är inte falskt, en del har nog ”ramlat av bilen”. Den största shoppinggatan är Beijing Road.
På gatan sker allt inför öppen ridå. Grodförsäl-jerskan benar ur grodlåren.
Guangzhous framtid njuter av en glass mitt i den varma ?vintern?.
Så här fin kan man vara när man söndagspromenerar uppe på berget Bayon Mountain.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792