Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Mat och dryck 2010-10-04 | Uppdaterad 2010-10-04
I takt med att vi dricker allt mer avancerat kaffe söker vi oss till det mer enkla att äta till. Det är Hembakningsrådets Birgit Nilsson Bergströms spaning inför kanelbullens dag i dag.
Kanelbullen har skiftat form genom årtiondena. Spisen har varit avgörande för hur sötebrödet sett ut. Grundinnehållet har dock stadigt varit detsamma.
Föregångarna till kanelbullen – vetelängden och flätan – gjordes i ett stycke.
– Man hade svårt att baka finare innan det var möjligt att reglera värmen i ugnen, säger Birgit Nilsson Bergström, projektledare på Hembakningsrådet, som för drygt tio år sedan instiftade Kanelbullens dag som infaller på måndagen.
Med mer avancerade ugnar började också husmödrarna att göra mer arbetade bullar – remsor som man snurrade och knöt ihop. Först på 1960-talet kom snäckorna på allvar. Arbetssättet tros hänga ihop med att kvinnor började förvärvsarbeta på 60-talet och inte hade tid att pilla med varje bulle.
Kanelbullen framstår som det enklaste man ha till fikastunden. Samtidigt är det de enkla beståndsdelarna, smör, kanel, mjöl och socker, som fått bullen att stå sig genom tiderna.
– Jag tror att kanelbullens status har ökat med åren och att den blivit en riktig kultbulle, säger Birgit Nilsson Bergström.
Och det är inte trots enkelheten, utan tack vare den, menar hon.
– Ja, på samma sätt har surdegsbröd och knäckebröd fått något fint över sig.
Det som vinkännaren Bengt I Johansson från Borås inte känner till om viner är knappast värt att veta. Varje fredag rekommenderar han några viner för bt.se:s läsare.
Bengt I Johansson
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
