måndag 15 mars 2010
måndag 15 mars 2010
Lars Bäckström, till höger, samtalar med Bengt Lindström i samband med att konstnären fyllde 70 år 1995.
Läsvärt 2008-02-23 | Uppdaterad 2008-02-23
Bengt Lindströms skulpterande i starka färger gjorde honom berömd bland konstälskare världen över. De ibland groteska tavlorna och färgsprakande skulpturerna var hans sätt att beskriva verkligheten.
1980 målade Bengt Lindström en bil åt Volvo. Den är nu en del av skulpturen Tors Hammare som finns i Östersund.
Skulpturen Y:et är utformat som länsbokstaven Y och har blivit en symbol för Västernorrland. Den står väl synlig intill E 4 vid infarten till Midlanda flygplats. Konstverket är av betong och väger 670 ton och är 30,5 meter högt. Det invigdes 1995.
De träffades första gången i början av 80-talet sedan Lars mer och mer börjat intressera sig för Bengt Lindströms säregna och ofta omdiskuterade måleri.
Lars Bäckström som varit konstintresserad sedan 1960-talet och tidigt fascinerades av form och färg, såg i norrlandskonstnärens explosiva konst en stil som inte liknade någon annans.
– Bengts måleri var helt eget, man ser omedelbart att det är en Bengt Lindström.
Första mötet i telefon
Hur Lars Bäckström sedan kom i kontakt med Bengt Lindström har sina poänger.
– Jag besökte ett galleri och medan jag var där ringde Bengt Lindström till galleristen, som kunde berätta att han just hade en mycket intresserad besökare i galleriet.
– Honom vill jag prata med, sade Bengt Lindström.
Så möttes de telefonledes första gången och de fann varandra direkt.
– Vårt första personliga möte blev sedan när Bengt hade utställning i Göteborg, säger Lars Bäckström.
Det har blivit många möten sedan dess, det sista så sent som förra sommaren då Bengt Lindström var en skugga av sitt forna jag, efter den svåra stroke som till slut ändade hans liv.
– Vi var uppe hos Bengt och hans franskfödda fru Michele, det var några fina timmar, där jag fick Bengts tillstånd att fota de tavlor han hade i ateljén.
Besöket i Sundsvall var höjdpunkten på en njutningens resa bland de monumentala skulpturer Bengt Lindström skapat, som cisternerna i Örebro, Tors hammare och Volvobilen i Östersund, Tången i Ånge och kanske den mest omtalade, Y:et vid infarten till Midlanda flygplats i Timrå.
Men i Borås finns inte någon skulptur av Bengt Lindström, och nu är konstnären död.
Tyvärr efterlämnar han inte bara sin färgexplosiva konst, utan även en uppflammande strid. Döttrarna från det första äktenskapet anklagar nu änkan och Bengt Lindströms juridiske rågivare för att ha försnillat arvet från deras far. Det trista bråket påminner om striderna kring Roland Kempes efterlämnade konst.
Men Gudabilderna, de sju målningar av gudarna i Asagårds rike som Bengt Lindström gav sin alldeles egen färg och form, de finns nu på Västernorrlands museum och kan ses, åtminstone än så länge.
– Dessa målningar hör till Bengt Lindströms mest betydande verk, säger Lars Bäckström.
Norrlänningen Bengt Lindström föddes 1925 i Storsjö där hans far var folkskollärare.
Efter studier 1944 för Isaac Grünewald på konstakademin studerade han teckning för Axel Jörgensen vid konstakademin i Köpenhamn.
1946 åkte han till USA för vidare studier vid Art Institut of Chicago.
Efter USA-sejouren tog hans konstnärliga bana samma väg som de flesta andra kända målare, han for till Paris där han bland annat studerade för Fernand Léger och André Lhote.
1949 gick färden till Italien, Florens och Assisi innan ett stipendium gav honom möjlighet att öppna egen ateljé i Arcueil.
Utställningsdebuten skedde 1951 på Salon Réalités Nouvelles i Paris.
Sedan gick karriären nästan av sig själv. Bengt Lindström ställde ut över nästan hela Europa och träffade alla samtidens stora inom konsten.
Internationellt erkänd
Bengt Lindström är en av Sveriges få konstnärer som lyckats bli internationellt berömd.
Hans konstnärskap har resulterat i över 200 böcker om honom och hans konst. Bengt Lindström är representerad på 33 konstmuseer världen över.
Själv bodde han större delen av sitt liv i Frankrike, först i närheten av Saint-Tropez och därefter i Paris.
Men varje sommar återvände han till sitt älskade Norrland och den ateljé han hade utanför Sundsvall. Bengt Lindström förblev svensk trots sitt internationella konstnärskap.
Bengt Lindström arbetade i glas också. Här två skulpturer som han gjort på det berömda konstglasbruket i Murano utanför Venedig.
En besökare beundrar Bengt Lindströms Tor, Balder och Okänd Gud vid en utställning på Länsmuseet i Västernorrland, Härnösand.
På Eon Krafts anläggning i Örebro ger Bengt Lindström sin tolkningav asagudarna Balder, Odin, den enögde, och Frej.
Lennart Wiel-Hagberg
lennart.wiel-hagberg@bt.se
Telefon: 033-700 07 09
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
