Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Thorsten Flinck försökte avdramatisera situationen genom att även ta kollegan Sean Banan på rumpan - men då var skadan redan skedd.
Vedrana Sivac 2012-02-10 | Uppdaterad 2012-02-10
Skamgreppet. Så har Thorsten Flincks osmakliga tafsande på programledaren Gina Darawis rumpa i Melodifestivalen kallats i kvällstidningarna.
Det var första gången som jag såg Melodifestivalen i tv på mycket länge. Och i samma ögonblick det skedde kunde jag knappt tro mina ögon. Var det här någon skum schlagerritual som jag inte kände till? Runt Thorsten Flinck satt ett helt gäng män i övre medelåldern, även kallade Revolutionsorkestern som fnissade förtjust när Thorsten Flinck gav Gina Darawi en riktig ”Thorstenkram”, med handpålägg och allt.
Det var över på ett par sekunder, men den bittra eftersmaken höll i sig betydligt längre än så.
Den unga programledaren gjorde förstås sitt bästa för att rädda situationen, men hon blev ändå inträngd i ett hörn. Detta av en branschrutinerad man som borde veta bättre än att reducera unga kvinnor till simpla köttstycken på bästa sändningstid.
Hemma i tv-soffan undrade mitt sällskap om detta inte stod i manus, för annars borde hon ha knäat honom. Twitter exploderade och det skrevs att man inte skulle rösta på den en ”vidrig, tafsande gubbe”.
Andra försvarade Flinck och menade att tafsandet var okej eftersom det inte skedde i en mörk gränd någonstans, utan i ett underhållningsprogram.
Själv blev jag chockad över att det skedde i den här kontexten, men ändå inte förvånad över själva företeelsen.
Det är 2012 och det är socialt accepterat för män att ta på kvinnors kroppar utan tillåtelse.
Men till skillnad från Flinck ber de varken om ursäkt eller skriver öppna brev. De flinar. För att de vet att de kommer undan med det. Gå in på valfri krog som ung kvinna och räkna med att bli granskad, bedömd, objektifierad – och i många fall också tagen på. Det spelar ingen roll vad du har på sig, vad du säger eller hur du beter sig.
Det räcker med att du kliver ut ur ditt hem och kliver in i en kontext där det finns musik, alkohol och män du inte känner som jättegärna vill ligga ändå.
Ibland frågar de om man inte kan se lite gladare ut, man är ju ändå ute på krogen. Andra gånger tar dem en på låren lite sådär i förbifarten till toakön och flinar stort.
Oftast hinner man inte reagera för att det är så fruktansvärt förnedrande och något vi sällan talar om. Men när verkligheten springer ikapp en är det tydligt att kartorna för vad som borde vara okej bör ritas om.
Inte bara i våra underhållningsprogram, utan ute i verkligheten också.
Lena Kvist är chef för avdelningen Kultur & Nöje.
Lena Kvist
lena.kvist@bt.se
Telefon: 033-700 07 19
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74