Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Skivor 2011-09-26 | Uppdaterad 2011-09-29
Öppningsspåret, tillika titellåt, bjuder på stillsamt piano och kontrabas i svensk vackert vemodig folkviseton. Heritage betyder arvegods, men vems?
Titel: Heritage
Artist/Grupp: Opeth
Betyg: * * *
Det tecknade omslaget gräver i bandets historia, men stockholmarna gör snabbt klart att musiken inte handlar så mycket om deras eget arv som om sådant de, eller snarare sångaren, frontmannen och låtskrivaren Mikael Åkerfeldt, lyssnat på och inspirerats av. Både i Sweden Rock Magazine och P4 har han nördat ner sig i gamla, obskyra favoritalbum, och det hörs.
För lyssnaren gäller det att släppa alla förväntningar. Att vara öppen. Gruppen som en gång i tiden spelade death metal med progressiva inslag har med åren låtit det progressiva ta över, och deras tionde album är renodlad prog, djupt rotad i sjuttiotalet. Med inslag av jazzfusion, pauser, taktbyten… På samma gång är skivan förvånansvärt lättlyssnad.
Man kan också nämna svensk natur och sagor, för det hörs en mjuk och mörk känsla därav. Ett slags skogsmys med stillsam dramatik. Svarthet är det gott om men inte mycket till metal (fast det blir mer tyngd och fart i I feel the dark och Slither) och inte en tillstymmelse till growl. Jag påminns både om varför jag anser att prog (alltså den experimentella, komplicerade genren, inte svensk politisk progg) är underskattad och varför jag ibland kan bli irriterad på omtugget och det självtillvända. Gränsen är fin mellan krångel för sakens skull och för att det lyfter innehållet, mellan pretentiöst och nyskapande.
För den insatte finns det gott om referenser att rabbla, Deep Purple, Rainbow, Camel, Gentle Giant... Visst är det ett arv värt att förvalta, och det är klart att en konstnär ska följa sitt hjärta. Men kanske skulle Mikael Åkerfeldt ha tjänat på att släppa det här albumet under annat namn. Det låter Opeth – och ändå inte. Heritage är förstås också summan av vad Opeth har varit och numera är. Lika många som ser skivan som ett mästerverk kommer att bli besvikna. Och andra kommer att ha svårt att förstå eller ogilla – utan att våga erkänna det.
På något sätt är stora delar av plattan trots allt fast i en mall. Jag blir överraskad men samtidigt inte. Opeth borde gå ännu mer utanför ramarna – vems ramar det nu är – för att fortsätta fascinera.
Bella Stenberg
Lena Kvist är chef för avdelningen Kultur & Nöje.
Lena Kvist
lena.kvist@bt.se
Telefon: 033-700 07 19
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
