Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Skivor 2011-11-02 | Uppdaterad 2011-11-02
Vissa artister vågar mer än andra. Testar nya grepp och utmanar sin musikalitet, även om allt i slutändan riskerar att falla platt.
Titel: Ceremonials
Artist/Grupp: Florence + The Machine
Skivbolag: Island/Universal
Kategori: pop
Betyg: * * *
Florence Welch är just en sådan artist. Och det med bara ett album i ryggen, debuten Lungs från 2009.
Med den klättrade hon högt på listorna, framförallt i hemlandet Ëngland, men inför arbetet med uppföljaren ville hon mer än att upprepa det tidigare, om än vinnande, konceptet rakt av.
Till en början lockades hon av skivbolagets idé att åka till Los Angeles och träffa producenter och låtskrivare inom den amerikanska popgenren. Kanske skulle hon faktiskt klara av att ge också det formatet en personlig inramning.
Förmodligen. Men Lungs spökade fortfarande, och med insikten om att hon ännu inte var redo att helt överge det gamla bestämde sig Welch istället för att använda det som språngbräda. Som en skjuts ut mot nya marker.
Så föddes arrangemangen till den mer storslagna Ceremonials. För snabbt står det klart att Florence + The Machine denna gång inte backat för att klättra verkligt högt i tak.
Det är det rymliga i musiken som gör det, i kombination med sakrala körer och lekfullt markant beats.
Och ibland känns det rent rimligt att tänka att låtarna spelats in i ett bergsmassiv, eller årminstone i en överdådig stenkyrka någonstans på brittiska landsbygden.
Så är inte fallet, Ceremonials är tvärtom född i en av världens mer kända musikertillhåll; Studio 3, Abbey Road. Där bland andra Beatles och Pink Floyd tidigare skapat musikhistoria.
Något lika avgörande har Welch inte kokat ihop, även om hon i låtar som Only For A Night, Shake It Out, No Light, No Light, Seven Devils, All This And Heaven Too omger sig med både stora gester och tungt mörker. Därimellan är det nämligen som att hon tappat kontrollen över materialet, som liksom svävar iväg och flyr över lyssnarens huvud.
Så, ibland har det vågade gått överstyr och det blir plötsligt tydligt att Florence Welch inte riktigt haft någon färdigt utarbetad plan. Men det i sig känns också ganska befriande. För lika mycket som man kan förlora på att testa nya vägar, vinner man dubbelt på det som faktiskt fungerar. Vilket i det här fallet innebär en ganska omfattande segerpott.
Karin Bengtsson Grönroos
Lena Kvist är chef för avdelningen Kultur & Nöje.
Lena Kvist
lena.kvist@bt.se
Telefon: 033-700 07 19
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
