Kultur&Nöje

Rum Diary – tramsig och lång

Senast Johnny Depp medverkade i en film, baserad på en av Hunter S. Thompsons verk spelade han en karaktär som var konstant hög.

Kultur&Nöje
Alkoholiserade journalister i karibisk exil finns det gott om i The rum diary. Giovanni Ribisi, Johnny Depp och Michael Rispoli spelar tre av dem.
Foto:

Och där han roade sig med att slå ihjäl osynliga fladdermöss i Bat-Country. The rum diary är inte i närheten lika extrem och utflippad som F ear and loathing in Las Vega s, även om romantiserandet av alkohol och diverse andra substanser fortfarande spelar en stor roll.

Depp spelar den halv-alkoholiserade journalisten Paul Kemp som åker till Puerto Rico för att skriva för den sunkiga tidningen The San Juan Star som kryllar av alkoholiserade medarbetare och vars enda publicistiska syfte är att stryka de fetam amerikanska turisterna medhårs.

Full av gloda ideal och rädda-världen-komplex vill Kemp skriva artiklar om de sociala klyftorna orättvisorna i landet, där västerländska män gör sig förmögna på puertoricarners bekostnad. Men det är inget man skriver artiklar om, tycker chefen. Och till slut blir han själv indragen i en märklig korruptionshärva.

The rum diary är stundtals väldigt underhållande. Fyllebultar som gör konstiga grejer är alltid roliga på film. Problemet är att den är på tok för lång, att alla kvinnliga medverkande har reducerats till tuttar och rövar och att eftertexten är så äckligt Hollywoodklyschig att man genast vill plocka fram skämskudden.