Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Film 2012-02-10 | Uppdaterad 2012-02-10
Året var 1999, mot slutet av maj. I den jättelika biosalongen på anrika Ziegfeld Theatre i New York satt jag, tillsammans med nästan 1200 andra hängivna Star Wars-fanatiker, och väntade på att den första nya Stjärnornas Krig-filmen på sexton år skulle börja.
Stämningen var så laddad att man kunde ta på den. Det var nästan en religiös upplevelse för alla oss som blivit frälsta av George Lucas spektakulära rymdopera. När så Lucasfilm-logotypen äntligen tonade fram på vita duken så fullkomligen exploderade hela publiken.
Sedan började filmen.
Star Wars Episod 1: Det mörka hotet var inte bara en besvikelse. Det var alla filmrelaterade besvikelsers heliga moder. För oss riktiga old school-fans var det som om någon tagit ett lasersvärd och rivit upp ett stort cineastiskt sår i ens egen Stjärnornas Krig-älskande barndom.
Och nu kan man alltså uppleva den igen. I 3D.
Angående 3D-konverteringen så är den begränsad till att ge mer djup i bilden, så förvänta dig inga rymdskepp eller laserstrålar som svischar ut från duken och in i ansiktet. Men det ger helt klart upplevelsen en extra visuell skjuts. Viktigare än 3D-effekten är dock insikten att Det mörka hotet faktiskt inte är riktigt så dålig som vi fans fått för oss. En av filmens mest kritiserade aspekter, manuset, är egentligen ganska välskrivet. Jämfört med originalfilmernas relativt simpla upplägg är det betydligt mer ambitiöst med sin komplicerade politiska kontext och förmåga att stå på egna ben, samtidigt som den lägger grunden inför de kommande fem filmerna.
Här finns också massor av tidlöst ögongodis. Trisha Biggars kostymer och Gavin Bocquets scenografi är fulla av fantastiska kreationer. Podrace-scenen är fortfarande en av de mest inspirerade i hela filmsagan och Darth Maul är universums coolaste karaktär jämte Boba Fett och Darth Vader.
Inte lika cool är den av fansen så avskydda rastafari-rymdankan Jar Jar Binks. Hans existens är än i dag ett vansinnigt irriterande och obegripligt uselt (för att inte tala om ras-stereotypt) inslag i serien. Orkar man bara se förbi denna tågkrasch till rollfigur så blir filmen väsentligt bättre. Men även då saknar man den berusande känslan av charmigt sciencefiction-äventyr som gjorde att originaltrilogin älskades över hela världen.
Tanken nu är i alla fall att man ska 3D-konvertera en ny film per år av sagans sex episoder. Det gör att man åtminstone kan glädja sig åt en sak. Från och med nu blir det bara bättre och bättre.
Mats T Olsson
Lena Kvist är chef för avdelningen Kultur & Nöje.
Lena Kvist
lena.kvist@bt.se
Telefon: 033-700 07 19
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74