Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Elin boardy.
BT:s debutantpris 2009-02-17 | Uppdaterad 2011-09-19
Mitt i all postmodernism och experimentell prosa bestämde sig Elin Boardy för att berätta om sin morfarsmor.
– Jag tänkte ibland: hur knäpp får man bli?
Säger Elin Boardy men ser inte så bekymrad ut. Hon brydde sig inte om litteraturtrenden heller, utan stod fast vid ett traditionellt rakt, tätt berättande - och slog igenom som en av årets mest uppmärksammade debutanter. Vanligheten i romanen lyftes fram som unik, stillsamheten som slående.
Romanen Allt som återstår är också snudd på klaustrofobisk. Som ett enmans kammarspel. Elin Boardy har gått in i huvudpersonen, baserad på hennes morfarsmor, och låter inte henne släppa taget en sekund i texten som är nästan plågsamt detaljerad:
– Jag har lånat henne min blick. Jag kan studera precisa detaljer på det viset. En blomma. Solen. Hon ser på samma sätt som jag.
En kritiker sa om hennes bok att den inte var experimentell, och att det var skönt. Det gillar Elin Boardy:
– För visst är det så man upplever verkligheten - som en historia med början och slut? Inte upplever man den fragmentariskt?
Vi möts på ett litet fik i Majorna, Göteborgs trästad. Här bor Elin Boardy och hon växte upp i närheten. Hon har en ledig dag från jobbet som bibliotekarie i Floda - Lerum. Det är nytt, hon har bara jobbat två veckor. Men sin debut som författare gjorde hon i våras, innan hon tog examen på bibliotekshögskolan i Borås.
– Jag fattar inte hur jag hunnit. Jag har pluggat, läst, hållit i skrivarkurser för barn och ungdom, och så skrivit samtidigt.
Allt som återstår tog två år att skriva. Den handlar om Emma som växer upp på Orust i början av 1900-talet. Skildringen är tät som en mörkläggningsfilt - Emma tar läsaren med mellan kök och ladugård, säng och diskho. Tre syskon försvinner till USA, första världskriget och Titanic nämns i förbifarten. Emmas far dör, maken dör. Hon blir ensam kvar med ansvar för de sex barnen. Det blir henne för mycket. Hon dör på hospitalet, den tidens mentalsjukhus.
Hur kom Elin Boardy på tanken att gå in så totalt i en gammal släkting? Jo, hon och hennes mor började släktforska. De hittade en bouppteckning ( som finns med i boken) och fick dessutom fram journaler från hospitalet i Vänersborg.
– Ett fantastiskt ställe. Femtusen personer har dött där. Men det var inget man pratade om, det var oerhört skamfyllt att hamna på mentalsjukhus på 20-talet.
Emma stannade tre år på hospitalet och dog där. Orsak: hjärnhinnetuberkulos - som hon förmodligen blev smittad av på hospitalet.
Det var ett sorgligt och bortglömt livsöde som grep tag i Elin Boardy. Egentligen höll hon på med en novellsamling men bestämde sig för att låta Emma återuppstå. Gå in i henne. Berätta något.
Och hur sätter man sig in i en tillvaro nästan hundra år bort i tiden, ett liv på en fattig bondgård?
Elin Boardy pluggade inte massor av historia även om hon besökt Orust och vet var Emma bodde. ( Familjen har fortfarande kvar en stuga efter hennes son, Elin Boardys morfar).
Hon ger sig inte in på att skildra Emmas arbete i detalj, inte klädedräkter eller ens alltför mycket repliker. Men hon är där, som innesluten i Emmas kropp.
– Jag har skrivit fram stämningen. Skrivit och skrivit. Det lär jag ut på mina skrivarkurser också, det viktiga är att låta texten strömma på. Jag hade nog dubbelt så många sidor i manuset från början.
”En debut som är ovanligt stadig på hand” skrev en kritiker i DN. ”Stilistisk mognad och konsekvens” tyckte Svd.
Och Elin Boardy har varit målmedveten som författare. Hon har arbetat inom vården och som mopedburen brevbärare på Donsö. Men hon har också stadigt ägnat sig åt litteratur och skrivande. Skrivarläger som barn. Skurups skrivarlinje. Nordisk folkhögskola i Kungälv. Litteraturhistoria. Bibliotekshögskola. Hon har hållit i skrivarkurser på Vuxenskolan. Och hon var med i antologin Debut 2003.
Hon är också en av grundarna till tidskriften Fantasin. Den föddes i Elin Boardys kök, trycktes första gången 2005 och var ett ”friluftsnummer” på väggar och gator under en kulturfestival i Jokkmokk året efter. Numera kommer den två gånger per år.
– Den startade som en protest mot kulturtidskrifter med gubbig redigering, finkultur och textblock utan illustrationer. Men det är ingen slump att tidningen bytt namn från Fantasin... till Fantasin - en tidskrift för berättande litteratur”.
Det har inte alltid varit fint att berätta , enligt Elin Boardy.
Men hennes egen berättelse har gått hem. I december fick hon årets kulturstipendium från Göteborg Säve Rotaryklubb på 10 000 kronor. Författarcentrum Väst och Västsvenska Författarsällskapet utnämnde henne till en av Årets Författare 2008. Första upplagan av boken är slutsåld.
Och såklart finns den på biblioteket där hon arbetar. Nu.
Inger Melin
Lena Kvist är chef för avdelningen Kultur & Nöje.
Lena Kvist
lena.kvist@bt.se
Telefon: 033-700 07 19
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
