Kultur

Våldsam saga för de äldre Harry Potter-fansen

Kultur Artikeln publicerades
Magizoologen Newt Scamander och den amerikanska magipolisen Tina Goldstein (Eddie Redmayne och Katherine Waterston) måste resa till Paris för att konfrontera en ondskefull trollkarl i ”Grindelwalds brott”.
Foto: Fox
Magizoologen Newt Scamander och den amerikanska magipolisen Tina Goldstein (Eddie Redmayne och Katherine Waterston) måste resa till Paris för att konfrontera en ondskefull trollkarl i ”Grindelwalds brott”.

Mörk, dramatisk och invecklad. Del två i J K Rowlings ”Fantastiska vidunder”-saga är full av makalösa scener men går lite vilse i sin egen komplexitet.

Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott

Fantasy

I rollerna: Eddie Redmayne, Katherine Waterston m fl

Regi: David Yates

Speltid: 2 timmar 13 minuter

Censur: 11 år

Från början skulle de blivit tre, men nu är hela fem filmer planerade i J K Rowlings ”Fantastiska vidunder”-serie. Det kan vara bra att känna till när man bänkar sig framför del två, ”Grindelwalds brott”, eftersom den har en tydlig karaktär av transportsträcka, om än en imponerande sådan. Och invecklad.

I rasande fart snurrar handlingen mellan 1920-talets New York, London och Paris bland profetior, oväntade släktband, gamla oförrätter, framtidssiande, fantastiska vidunder och mängder av viktiga rollfigurer. På ett imponerande sätt bygger Rowling ut sitt Harry Potter-universum men låter samtidigt filmens individuella historia gå lite förlorad i labyrinten av byggstenar. Det hjälper definitivt om du har minst 100 högskolepoäng i Harry Potter-kunskap för att hänga med i alla svängar och referenser.

”Grindelwalds brott” börjar som den slutar, i ruskigt stämningsfulla scener med den ondsinte Grindelwald (Johnny Depp) som smider ränker inför sitt renblodiga trollkarlsherravälde. Depp ser så intensivt elak ut i rollen att alla charmiga ”Pirates of the Caribbean”-minnen effektivt raderas ur ens medvetande. Likt en svartkonstblandning av Hitler och Trump, med en mästermanipulatörs silvertunga, står han som ondskefull dirigent inför sina anhängare i filmens dramatiska klimax.

Hans motsats är den vidunder-vurmande huvudpersonen Newt Scamander (Eddie Redmayne). En godhjärtad, nyfiken filur som inte söker makt eller popularitet. Hans pliriga oskuldsfullhet hade gärna fått ta mer plats för att väga upp det tilltagande mörker som tynger filmen med sin vuxna dramatik och politiska undertoner. ”Grindelwalds brott” är en dyster, våldsam saga som verkar sikta främst på de äldre Harry Potter-fansen.

Viktigt att lyfta är hur tekniskt makalösa scenerna som utspelar sig ofta är. Specialeffekter, kostym och rekvisita – allt är av högsta klass där Rowlings storslagna fantasivärld kommer till liv på ett förtrollande sätt. En ytterst ambitiös uppföljare, helt klart, men också onödigt komplex. Ibland kan ju de enklaste tricken vara de mest magiska.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.