Kultur

Stefan Eklund: Strindberg på rätt plats i Paris

Paris Artikeln publicerades

Nyligen invigdes August Stridbergs plats i Paris. På rätt ställe, vid den kyrka där han hämtade kraft, skriver Stefan Eklund..

Carl Eldhs Strindberg-byst är placerad utanför kyrkan Saint-Sulpice i Paris. En viktig plats för den svenske nationalskalden. En plats där hans religiösa funderingar hämtade näring, menar Stefan Eklund.
Foto: Stefan Eklund
Carl Eldhs Strindberg-byst är placerad utanför kyrkan Saint-Sulpice i Paris. En viktig plats för den svenske nationalskalden. En plats där hans religiösa funderingar hämtade näring, menar Stefan Eklund.

För 121 år sedan satt August Strindberg här, i kyrkan Saint-Sulpice i centrala Paris, och tittade på den stora väggmålning av Eugen Delacroix som föreställer den bibliska händelsen när Jakob brottas med en av Guds änglar.

I all ödmjukhet kände han igen sig. I "Legender" (1897) beskriver Strindberg hur han ofta träder in i kyrkan för att styrka sig genom att betrakta Delacroix' målning. Den ger honom alltid "något att tänka på" och när han lämnar kyrkan bevarar han "minnet av brottaren som håller sig upprätt trots sin skadade höft".

Det är fint att det är just utanför Saint-Sulpice som en nygjutning av Carl Eldhs klassiska Strindbergbyst sedan ett halvår är placerad. Han hör hemma här, i Paris, där var han mycket produktiv - och vid den kyrka han helst gick till, för att hämta kraft ur mötet med Delacroix' gudsbrottning.

Lite raljant använde jag uttrycket "i all ödmjukhet" ovan. Det är att göra August Strindberg orättvisa. Hans fascination inför Delacroix-målningen hade nog mer att göra med religiösa grubblerier än med en omnipotent jämförelse mellan sin egen livskamp mot en oförstående omvärld och en biblisk figurs tappra kamp mot Herrens ängel.

Läser man den del av "Legender" som heter just "Jakob brottas" (och som är ett oavslutat fragment) finner man ett starkt religiöst spår och en vidsynt gudssyn. Herren, skriver han, har blivit en "personlig vän" - "ofta är han ond på mig och då lider jag, ofta tycks han vara frånvarande, upptagen på annat håll, och då är det ännu värre. Men när han är nådig blir livet mig ljuvt särskilt i ensamheten."

Det är vacker bild av en tro som har prövats hårt.

"Jakob brottas" innehåller också en ingående och intensiv skildring, med rätta berömd, av Luxembourg-trädgården strax intill Saint-Sulpice och ett möte med "den okände", en änglalik figur som får Strindberg att blotta sina innersta tvivel´, även det en pendang till Delacroix' målning.

Den stora målningen av Eugene Delacroix som föreställer Jakobs brottning med en ängel finns i kyrkan Saint-Sulpice.
Foto: Stefan Eklund
Den stora målningen av Eugene Delacroix som föreställer Jakobs brottning med en ängel finns i kyrkan Saint-Sulpice.

Jag slänger en sista blick på den stora väggmålningen från 1861. Det finns trots dramatiken i motivet en märklig fridfullhet i den, en tröstens ton. I "Jakob brottas" skriver Strindberg att han vill "ha religionen som ett stilla ackompanjemang till livets entoniga vardagsmelodi."

Jag tror att han fann det ackompanjemanget i Delacroix' målning.