Stanišićs figurer söker fäste i tillvaron
Med två originella romaner, ”Farfar upp i graven” och ”Före festen” har den bosnienfödde tyske författaren Saša Stanišić övertygat den svenska publiken.
Detta fortsätter han med i de berättelser som nu presenteras i boken ”Mina damer och herrar, vi behöver en frivillig”, även om det kanske börjar något trevande i öppningsscenerna. Men snart är det väloljade berättarmaskineriet igång. Det är främst Stanišićs språkliga uppfinningsrikedom som imponerar. Den verbala flexibiliteten. Han har fullt sjå med att hinna med i personernas tankebanor, som färdas längs alla huvud-och stickspår samtidigt.
De olika personerna dyker upp i flera av berättelserna och allt länkas samman. Tillsammans med vapendragaren Mo hamnar berättaren på flera, oväntade ställen. De stjäl en målning av en syrisk konstnär i Stockholm för att snart hamna på Island eller bland människorättsaktivister på en Rhenflotte.
På samma sätt är det med Georg Horvath. Juristen inom bryggeribranschen som i ett ögonblick av melankoli publicerat en diktsamling och som vi nu följer på en märklig resa i Brasilien, som parallellt utspelar sig i Rumänien.
Det som förenar Stanišićs människor är att de söker sina fästen i tillvaron. De finner dem inte alltid men de jagar oförtröttligt vidare. Här ger den tyska originaltiteln vägledning. ”Fallensteller” betyder just ”jägare”.
