Skivrecension: Retromodernt av Det brinner

Mycket åttiotalsvibbar i skivans sound, fast uppdaterat och smart brutet av soulkänsla och dansvänlig elektronik.

Skivrecension • Publicerad 22 november 2017

Detta är en recension i Borås Tidning. En recension är en subjektiv bedömning av en företeelse eller ett verk.

Det Brinner

Album: Så låt mig vara

Bolag: Alleycat

Genre: Pop

Göteborgska Matilda Sjöström, känd från duon Steget, kallar sig Det Brinner på egen hand, och solodebuterar med den dubbeltydiga albumtiteln ”Så låt mig vara”.

Inledande Nattvagnen hem har en maffig inledning som övergår i en åttiotalsdoftande poplåt med taktfast rytm som påminner en del om Wham. Överhuvudtaget finns det mycket åttiotalsvibbar i skivans sound, fast uppdaterat och smart brutet av soulkänsla och dansvänlig elektronik. Att det låter slickt ibland och skevt ibland gör uttrycket mer personligt. Särskilt som musiken lyfts av textbetraktelserna.

Det Brinner landar i en retro-modernitet som utan att vara lika soulig på många sätt ändå påminner om Veronica Maggio, kanske mycket på grund av det släpiga sångsättet.