måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Recensioner 2010-03-11 | Uppdaterad 2010-03-11
”Tänk på barnen i Biafra”. Så lät det runt många matbord 1967 efter att en hungerkatastrof för första gången visats i teve.
Linda Polman har skrivit ett omskakande reportage om världens femte största ekonomi - hjälpindustrin.
Bok: Kriskaravanen
Författare: Linda Polman Översättning: Per Holmer
Förlag: Leopard
Kategori: vuxna
Pengarna strömmade till, men vad vi inte visste var att detta var general Ojukwus PR-kupp. Han engagerade en PR-firma i Genève och kunde tack vare ett enormt stöd från humanitära organisationer hålla Biafra med vapenmakt under ett och ett halvt år, medan bankontona i Paris och London blev allt fetare. När det inte gick längre flydde han till Elfenbenskusten och lämnade två miljoner ihjälsvultna människor bakom sig.
Den holländska journalisten Linda Polman, med lång erfarenhet av rapportering från krigszoner och humanitära katastrofer, visar i ett omskakande reportage, Kriskaravanen. Vinnare och förlorare i biståndsindustrins spår, att från världens numera femte största ekonomi, hjälpindustrin, går bara en liten del av miljarderna till det som vi tror att de gör. Hon tar i huvudsak upp hjälpen till länder som är i krig på ett eller annat sätt, även om hon också nämner tsunamin i Sri Lanka och Ache. Vad man saknar är ett register över myllret av organisationer - där de oseriösare, så kallade MONGOS, ”My own NGO”, utgör en ofantlig motrörelse av människor utan vare sig kunskap eller erfarenhet av hjälparbete. Googlade man på ”tsunami” och ”bistånd” 2005, fick man 60 000 träffar på dessa självfixare.
Polman synliggör i varje liten detalj hur hjälporganisationerna opererar i en administrativ djungel och på vilket sätt den humanitära hjälpen är inplanerad i krigsstrategierna. ”Stymparna” i Sierra Leone, Hutumilisen i Goma och rebelledarna i Sudan är alla exempel på fenomenet Feeding the killers.
Hutuernas uttåg från Rwanda beskriver Polman som den mest feltolkade folkvandringen i det humanitära biståndets historia. Hutuerna, ansvariga för folkmordet, tog sig till flyktinglägren i Goma, åt upp sig där och formerade om styrkorna. Hutuerna anställdes t o m som lokala sjukvårdare av hjälporganisationerna, med påföljd att de dödade de tutsier som låg i sängarna och la dit sina egna istället. Rwanda fick nästan inte någon hjälp.
Sudan beviljades 4,8 miljarder dollar för en fyraårsperiod 2008, rebelledarna tog nästan allt och trappade upp utpressningen när organisationerna envisades med hjälpen oavsett kostnaderna. Till sist fick de till och med betala för att komma in i landet.
Nätverk av byråkratier där det sitter mängder av människor som länkar i ett korrupt system, där alla roffar åt sig, är ett gigantiskt problem. Vem som helst skulle surna till om man blev utsatt för utpressning. Men här tog man skydd bakom neutralitetsprincipen och fortsatte ösa in pengar oavsett hur fördelningen såg ut. OECD har klart för sig hur det ligger till. Var, frågar de, upphör de humanitära principerna att vara etiskt försvarbara?
Polman fyller i. När ska vi våga vara glädjedödare under rikstäckande insamlingsaktioner och ställa biståndsgivarna till svars? När ska vi fråga organisationer, konsulter och NGO-administratörer (som redan fått glåpordet No Good Organizations) vad de tjänar och låta dem motivera summan?
Enligt Polman är en av orsakerna till biståndsmissbruket fasthållandet vid Dunants neutralitetsprincip, den som Florence Nightingale motsatte sig. Om krigförande parter kunde dra fördelar av hjälpen var den felriktad, enligt henne.
Krigen ser annorlunda ut idag, men principerna för humanitär hjälp har inte förändrats så mycket. Alla parasiterar på dem som behöver hjälpen, från organisationer till korrupta ledare.
Polmans rasande redogörelse från flyktinglägren gör oss om möjligt än mer förvirrade, men också luttrade nästa gång vi ombeds skänka pengar till katastrofer.
Marianne Ekenbjörn
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
