Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Recensioner 2009-01-20
Bok: Riktig vetenskap och dåliga imitationer
Författare: Olle Häggström
Förlag: Fri tanke
Gud, hjärnan, evolutionen, matematiken… Om sådana djupa frågor handlar Olle Häggströms senaste bok. Häggström är professor i matematisk statistik i Göteborg och ledamot av Vetenskapsakademien. Han har vunnit en rad priser för sin forskning.
Jag kommer med glädje ihåg honom från ett par gånger för sju, åtta år sen när vi träffades för intervjuer.
Boken är en samlingsvolym med texter skrivna för olika sammanhang de senaste fem, sex åren. Som en röd tråd går genom den ett kraftfullt försvar för ”förnuft och rationalism”. En grundläggande premiss för all vetenskap är att man räknar med att det finns en yttre verklighet som vi kan veta något om. Därmed finns det också en sorts objektiv sanning som vi i alla fall kan närma oss. Som vi vet utmanas detta synsätt av postmoderna tänkare som menar att all kunskap i grunden är en sorts sociala överenskommelser, ”språkspel”. Här står jag helhjärtat på Häggströms sida.
Han skriver väl, ibland skarpt, inte sällan humoristiskt. Synsättet är den gängse naturvetenskapliga materialismen, vilket kan vara orsaken till att 1800-talsfossil som den brittiske evolutionsbiologen Dawkins och den materialistiske filosofen Dennett får rumstera om väl mycket på sidorna. Men Häggström antyder också att den naturvetenskapliga materialismen har gränser. Bäst är han, när han med sin sannolikhetsteoretiska skalpell blottlägger slappt och felaktigt tänkande. Som när han underkänner Dawkins ”bevis” för att Gud inte finns.
I klimatdebatten serveras vi av ekonomen Lomborg och andra beräkningar som tycks visa att det lönar sig att vänta med kraftåtgärder mot klimathotet. Jag är tacksam för Häggströms mycket klargörande förklaring till varför man lugnt kan be Lomborg och hans följe av ekonomiska högdjur att ”flyga och fara”.
Två korta reflektioner: Häggström håller med Dennett som kräver att man ska studera religionen som vilket naturvetenskapligt fenomen som helst. Gärna det. Men om det finns en transcendent verklighet bakom religionen, missar man i så fall det viktigaste. Dennett förutsätter utan vidare att en rent materialistisk ståndpunkt är den enda giltiga.
För medvetandets fenomen sätter Häggström ett frågetecken. Vi förstår ännu inte medvetandets natur, kanske kommer vi aldrig att göra det. Inte heller Dennett lyckas övertyga honom med sin modell att medvetandet är identiskt med hjärnan. Medvetandets liksom religionens fenomen pekar, tror jag, utöver den naturvetenskapliga materialismens gränser.
Till slut bifogar författaren hjälpsamt nog en sågning av sin egen bok. Tack, men jag uppskattar den alldeles för mycket. För författarens öppenhet, för de många intressanta tankar som ryms i den. Men framför allt för den ödmjukhet som möter läsaren.
Kjell Andersson
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
