Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Recensioner 2010-02-17 | Uppdaterad 2010-02-17
Det finns ett fotografi på Kinas dåvarande premiärminister Zhao Ziyang från den 19 maj 1989 som kommer att gå till historien.
Bok: STATENS FÅNGE
Författare: Zhao Ziyang
Förlag: Norstedts Översättning: Perry Johansson
Iklädd rundade glasögon, lite för stor kavaj och med en megafon i handen står han inklämd i en av bussarna på Himmelska fridens torg och talar till studenterna. Orden som strömmar ur hans megafon handlar bland annat om att studenterna måste betänka att de är unga och att de bör värdesätta sina liv. Bilden visar Ziyangs vilja till dialog, hans försök att rädda studenterna från den massaker som senare kom. Tyvärr förstod de inte vad han menade eller vad som väntade dem.
1989 framstår för de flesta idag som året för kalla krigets slut. När Berlinmuren raserades, rämnade också det som hållit tillbaka en nedtystad debatt, ett förtryck av miljontals människor. Men 1989 var alltså också året då studentprotesterna på Himmelska fridens torg i Beijing möttes med mullrande skottsalvor. Zhao Ziyang som motsatte sig militärt ingripande placerades i en husarrest som skulle vara ända fram tills hans död 2005. Han dömdes av partiet, inte av domstol och utredningen tog över tre år.
Vad partiet inte visste var att Zhao Ziyang smugglade ut kassettband från sitt hem, där han gav sin bild av vad som hänt. Det är de här banden som nu blivit bok. Den bjuder inte på några stilistiska njutningar men är en intressant inblick i kinesisk politik, maktspelet, diktaturens oförmåga att hantera kritik.
Sedd genom historiens backspegel framstår arresterandet av Ziyang som en del i en större process. Ziyang och den tidigare avsatte Hu Yaobang tillhörde de förnyande reformförespråkarna. Mot dem stod en mer konservativ falang, med namn som Li Peng och Li Ximing, som ville se en annan utveckling och gå hårdare fram mot studenterna. Att Ziyang gömdes undan omvärldens ögon, var ett av tecknen på att de mer konservativas linje segrat politiskt, även om marknadsreformerna accepterades inom ekonomin. Partiveteranerna oroades av den snabba utvecklingen i de före detta öststaterna i Europa och Sovjetunionen. Den visade, menade man, att det gällde att gå långsamt fram, annars förlorade det kommunistiska partiet kontrollen. Resultatet har blivit ett Kina där det ekonomiska reformerandet - en marknadsekonomi – existerar parallellt med en diktatur där mänskliga rättigheter kränks.
Men även om en av dagens makthavare, Wen Jiabao, sagt att det kinesiska politiska systemet kommer att vara oförändrat de närmaste hundra åren, finns anledning att tvivla på det. Ekonomisk utveckling brukar följas av demokratisk utveckling. Det har också blivit svårare för kommunistpartiet att kontrollera informationsflödet till medborgarna, inte minst genom Internets växande inflytande. Frågan för framtiden gäller snarare om man kommer att vara beredd att bejaka den utveckling som förr eller senare måste komma, eller om man kommer att fördröja den med mer våld. Låt oss hoppas att man kommer till samma slutsats som Zhao Ziyang gjorde - att en parlamentarisk demokrati är den bästa vägen framåt.
Fredrik Borneskans
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
