Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Recensioner 2009-10-07 | Uppdaterad 2009-10-07
Jag vet inte hur många gånger de senaste åren jag sett banktjänstemännens ögon tändas när de sett mina konton.
Jag har ju inget fondsparande! Inte ens ett pensionssparande! Den pengavittrande entusiasmen brukar förbytas i besvikelse när jag förklarar att jag är helt ointresserad. Och nej, det beror inte på att man som frilansande kulturskribent snabbt blir ekonomiskt oberoende och lugnt kan se fram mot en Hugh-Hefner-ålderdom med champagne och playboybrudar. Bara att jag inte vill se mina surt förvärvade korvören knapras sönder av vasstandade avgifter.
När jag läser den smått sprängverkande Bankbluffen av ekonomijournalisten Joel Dahlberg inser jag att jag inte varit för misstänksam, utan borde ha varit det ännu mer. För det första har bankkontoren gått från att tidigare ha varit servicekontor till att bli säljkontor med uppgiften att kränga på oss olika tjänster som ska öka bankens vinst. Joel Dahlberg visar med stor tydlighet hur tanken hos storbankerna är att styra pengar från kunderna till aktieägarna.
De senaste decennierna har vi fått betala för tjänster som förr var gratis. SEB, Swedbank och Nordea tar betalt för Internetkontor där vi själva ska sköta det som förr brukade vara bankens jobb. Har vi ett betalkort belastas vi med avgifter, på transaktionskonton får vi 0 procent i ränta, och väljer vi istället ett sparkonto får vi betala avgift på uttagen. Avsikten är att på alla tänkbara sätt komma åt våra lönepengar, antingen genom gratis inlåning eller avgifter.
Förr fick svenskarna sina löner i kontanter eller check, nedstoppade i ett kuvert - därav ordet lönekuvert. Systemet försvann på 1950- och 60-talet . Bankerna uppvaktade arbetsgivarna och erbjöd sig att gratis ta hand om utbetalningarna, i gengäld skulle pengarna sättas in på ett konto i banken. Man ville med andra ord ha in fler kunder i sina system.
En av förklaringarna till de senaste årens säljoffensiv på bankkontoren finns i konkurrensen som statliga SBAB skapade på bolånemarknaden. Boräntorna hade tidigare varit groteskt dyra. Vid årsskiftet 2003/2004 låg storbankernas - SEB, Nordea, Handelsbanken, Swedbank - rörliga räntor på 4,40 procent. SBAB erbjöd istället mer rimliga 3,85 procent. Det här satte storbankerna i ett bryderi. Hade man sänkt rakt av, skulle man ha förlorat stora belopp. Lösningen blev det som internt kallades Stockholmsränta, attraktiva kunder erbjöds en lägre ränta. Kunder som inte var tillräckligt lönsamma kunde gott få byta bank. Och det är ett råd som kan ges till alla de som inte lyckas få ner sina boräntor till rimliga nivåer, byt till en mindre och billigare bank!
Dahlberg skriver övertygande, han citerar gärna både intervjupersoner och reklamtexter. Läser man bankernas reklam med boken i bakhuvudet framstår de som rena rama studentspexen. Nordea gör en stor sak av sin fria ekonomiska rådgivning och den personliga bankman som erbjuds förmånskunderna. På webbsidan berättas om Gunnar som dragit en vinstlott i sin Bankman. Gunnar har redan köpt drömbåten. Vad som mer kan komma framöver vet han ännu inte, men han är full av hopp nu när han har en bankman på sin sida.
Ja, the sky is the limit. Om inte för oss så för iallafall för bankerna.
Fredrik Borneskans
bör alla läsa !!
Jobbar dagligen i nära samarbete med Nordeas PBMare. De flesta vet inte hur deras egna betalsystem med e-faktura och autogiro fungerar, och flertalet behöver hjälp med enkel division, varför dom lyfter luren och ringer sin support. Två händer och ett ansikte tycks vara kvalifikationen för att jobba på bank; det, och att gå i god för ett system som bygger på fysikaliska teorier som förkastades redan under renässansen.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
