Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Stefan Eklunds bok 52 samtal med en terrier, som utkommer i dagarna, är ett nytt urval av de Samtal med Svante som under flera år publicerades i BT. Den nya boken innehåller de avslutande årens samtal, ända fram till det allra sista...
Recensioner 2009-01-26
Bok: 52 SAMTAL MED EN TERRIER
Författare: Stefan Eklund
Förlag: Cordia
Första gången jag läste ett av Stefan Eklunds samtal med terriern Svante i Borås Tidning visste jag inte riktigt vad jag skulle tro. Var det fråga om en utstuderad ironi, ett sätt att driva med högtidliga litterära och filosofiska och teologiska resonemang genom att lägga dem i munnen på en hund som var tvungen att stanna för att pinka i var och varannan korsning? Mot det talade att Svante faktiskt verkade ha läst de böcker han talade om. Eller skulle man snarare förstå krönikorna som trevlighetsläsning med läsvärda tips om vin, sprit och fotboll? Mot det talade återigen att Svante verkade vara lika uppdaterad på det senaste inom kontinental teoribildning som någon av mina kollegor på universitetet.
Nytillkomna läsare av Eklunds samtal med sin terrier Svante må vara förlåtna om de tappar bäringen för en stund med tanke på att Eklund verkar ha uppfunnit en egen genre. Så bra då att ett nytt urval nu (äntligen!) finns att tillgå i bokform genom 52 samtal med en terrier. De förtjänar nämligen sina läsare. Eklund har här lyckats åstadkomma en osannolik mix mellan kåseri, litteratur och meditation. Ta till exempel när Svante, i skogen bakom Björkängsgymnasiet, vill diskutera teologi och språk med hjälp av jesuiten William Johnston – Gud kan inte begripas med ord utan är dold bakom ”ickevetandets moln”. Husse vill emellertid försvara språkets tillförlitlighet vad gäller den övriga tillvaron. Svante kommer med motexempel: Laphroig, Beckhams frisparkar, färsk parmesan med balsamvinäger. Husse kapitulerar inför hela tillvarons outgrundlighet. Svante kissar.
Detta och femtioen andra exempel visar att Stefan Eklund inte bara är smart och beläst utan har en formidabel känsla som man kan kalla litterär om man vill men säkert också andlig. Stilsäkert rör han sig mellan den italienske författaren Italo Calvino, den franske filosofen Jacques Derrida och den tyske fotbollsspelaren Franz Beckenbauer. Jesus diskuteras lika självklart som gårdagens saltimbocca. Kontrasten mellan de ofta mycket avancerade teorier som Svante har läst in sig på och det synnerligen vardagliga åskådliggörandet av dessa skapar ett slags drastiskt landskap där livet och dess mening ställs på sin spets. Det bräckliga i människans och hundens tillvaro blir särskilt akut när Svante börjar bli gammal och sjuk. Det sista kapitlet läste jag med hjärtklappning och en klump i halsen.
Filosofen Søren Kierkegaard skriver någonstans om hur det inte är ovanligt att filosofer bygger fantastiska slott till teorier men själva väljer att bo i en risig koja jämte slottet. När man läser Eklunds samtal med Svante infinner sig emellertid känslan att han till fullo bebor sitt uttryck. Göran Greider konstaterar i bokens förord att de bästa kulturjournalisterna liksom de klokaste hundarna finns utanför storstäderna. Det verkar man också insett på Svenska Dagbladet. Gud förbjude att någon skulle kopiera Eklunds samtal, men så här insatt och samtidigt lättillgänglig utan att bli ytlig önskar jag att mer kulturjournalistik skulle vara.
Ola Sigurdson
Professor i tros- och livsåskådningsvetenskap
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74