Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Recensioner 2008-10-29
Teater: MERA av Maria Tryti Vennerød
Scen: Pusterviksteatern, Göteborg
Regi, bearbetning, översättning: Svante Aulis Löwenborg
Med: Lisa Dillan, Erik S Daehlin, Tora Ferner Lange, Rasmus Jørgensen, Elisabeth Holmertz, Amund Sjølie Sveen
Det verkar som om dramatikern Maria Tryti Vennerød (f. 1978) hoppas på en internationell karriär. I så fall påbörjades den för några dagar sedan, då gästspelet på Pusterviksteatern i Göteborg inleddes.
Tidigare har inte någon av det tiotal pjäser hon skrivit spelats utanför Norges gränser, men där har hon å andra sidan snabbt gjort sig ett namn. Hon debuterade 2002 med Meir, vilket också är det verk som lanseras i Sverige.
Här heter det Mera och det är Jon Fosse-kännaren Svante Aulis Löwenborg som står för översättningen. Han fungerar även som regissör och verkar ha ett tränat öra för tongångarna i vårt västra grannland.
Hörseln är viktig, för i Maria Tryti Vennerøds dramatik går egentligen det musikaliska före det teatrala. Detta förhållande manifesteras i att samtliga sex aktörer på scenen mer är att räkna som musiker och sångare, än som skådespelare.
De psykologiska anspråken har monterats ned. Istället ligger tonvikten på koreografi och röstvariationer, på absurda förvrängningar av vardagligt beteende och en lekfull attityd till scenografi och rekvisita. När det flyter på som bäst rör det sig om en estetik som imiterar barnkalasets extatiska riter.
Allt börjar vid havet, eller snarare vid det akvarium som har förbindelse med en pissoar via ett rör. Tonåringarna Ida och Benedikte – vilka gestaltas av röstimprovisatören Lisa Dillan och sopranen Elisabeth Holmertz – tävlar om vem som kan hålla andan längst under vatten; den sistnämnda dör.
Resten av föreställningen baseras på den utredning två poliser gör, samt det dunkla intresse skandalpressen visar. Ämnet kan upplevas som väl tunt, vilket ibland gör föreställningen problematisk. Samtidigt är minimalism på händelseplanet en förutsättning för de maxade friheter ensemblen tar sig vad gäller formerna.
Poliserna, som görs av Amund Sjølie Sveen och Rasmus Jørgensen, håller mest till kring det centralt placerade bordet, vilket teknikerna gjort ljudligt. Journalisterna spelas av Tora Ferner Lange och Erik S Dæhlin. När de inte fragmenterar tidningsprosa dras de gärna till den gummerade rutschkanan, där exempelvis en mikrofon gör en dånande åktur vid något tillfälle.
Visst härskar ofta en rå
energi på scenen, men den har inte med rock’n’roll att göra. Det vetter snarare åt förvildad konstmusik, men stundtals dominerar en skir, nästan eterisk stämning.
I den zonen tonar de två unga kvinnorna fram som representanter för ett djärvt och överskridande liv. Deras lössläppthet får ett mångtydigt drag som lyfter föreställningen till en lyrisk och minnesvärd dimension.
Peter Grönborg
Fotnot: Föreställningen ges även 1, 2, 4, 5 och 6 november.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
