Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Recensioner 2011-04-18 | Uppdaterad 2011-05-03
Moster Yvonne bor i en stor svensk stad men invandrare från jordens alla hörn har gjort den till “en enda röra”.
Vårt land kan faktiskt inte ta emot “alla i världen som lider”. Så tycker hon.
Andra i Siv Widerbergs (f 1931) Den långa sömnen har en mer liberal uppfattning i flyktingfrågor. Faktum är att Linn, romanens unga huvudperson, till sist går i spetsen för en demonstration som syftar till att förhindra att Ramijr Konosovja, en skolkamrat, blir utvisad.
Han kommer från det uppdiktade landet Nedjiriztan, där hans politiskt aktiva föräldrar plötsligt blir marginaliserade. De placeras i samma kategori som menusierna, den förföljda folkgrupp vars rättigheter de engagerar sig för.
Som åttaåring får Ramijr se hur hans farmor misshandlas av en rektor och några lärare. Strax ökar våldsamheterna än mer. De släktingar som överlever söker sig till Sverige, med hjälp av en människosmugglare.
Denna gripande historia berättar Siv Widerberg parallellt med att hon skildrar hur Ramijr har det i Sverige. Han befinner sig på en mindre ort, i en normal svensk skolklass. Till en början har eleverna en ganska vag uppfattning om vad han gått igenom. Eftersom Linn blir förtjust i honom skaffar hon information via internet om hans hemland, vilket blir en väckarklocka för henne. Senare också för andra.
Det är lätt att sympatisera med textens sympatiska budskap och allt som oftast skimrar de litterära kvaliteterna. Ändå är det som pedagogiskt hjälpmedel Den långa sömnen hävdar sig bäst.
Med sin sakliga och lite torra ton lyfter romanen fram en rad mänskliga problem och dilemman i ljuset. Villkoren i länder där förtryck råder skisseras. Underlag ges för att reflektera över värderingar och attityder, över sociala och politiska frågor i största allmänhet.
I slutet av boken finns en ordlista, där termer som visum, tillfälligt uppehållstillstånd och apatiska flyktingbarn definieras på ett enkelt sätt. Detta gör att den stärker sin position som läromedel.
Tyvärr är berättelsen mycket oklar och otydlig på en central punkt. Ramijr och hans familj får vid flera tillfällen avslag på sin begäran om uppehållstillstånd men läsaren informeras inte om vilka kriterier myndigheterna utgår från i sin bedömning.
Befinner sig migrationsverket på samma intellektuella nivå som moster Yvonne, eller är dess hållning mer sofistikerad?
Eftersom inte författaren ger en vederhäftig bild av myndigheternas arbete, utan tenderar att ge det ett demoniskt drag, riskerar den annars så förtroendeingivande texten att kantra över i populism.
Peter Grönborg
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74