torsdag 09 februari 2012
torsdag 09 februari 2012
Recensioner 2010-05-25 | Uppdaterad 2010-05-28
År 2000 skulle ett större företag introduceras på Stockholmsbörsen.
Företaget hade tidigare varit statligt och skulle privatiseras. Politiker gick ut i media och diskuterade vad företaget kunde vara värt. Ett märkligt sätt att hantera ansvaret som folkvalda förtroendemän kan tyckas. Inom ekonomimedia spred sig närmast konsensus, även om det fanns enstaka undantag, om att företaget hade en positiv framtid och att börskursen borde stiga framöver. Allt detta trots att det i företagets redovisning fanns sådant som motiverade oro. Det skulle senare visa sig att Telia-aktien, för det var den det gällde, dök efter introduktionen istället för att stiga.
Exemplet ovan visar flera av de problem som tas upp till diskussion i Företag och medier . Genom sexton kapitel skrivna av olika forskare analyseras vilka konsekvenser ökad medialisering får för relationen mellan företag och medier.
Ekonomijournalistiken har vuxit i omfång, bara från 1976 till 1990 skedde en fördubbling av utrymmet för ekonominyheter i svenska morgontidningar. 1985 började Sveriges Radio sända Ekonomiekot och 1990 följde Sveriges Television efter med A-ekonomi. Wallenbergarnas valspråk ”att verka utan att synas” har förbytts mot ”den som inte syns finns inte”.
Visst måste företag förhålla sig till ”bevakning” men lika viktigt är att använda media för marknadsföring och varumärkesbyggande. Snarare än en strikt relation där media är ”bevakare” och företagen ”bevakade” handlar relationen om en ömsesidig symbios. Vilken information som når mediakonsumenten kompliceras också av medias värdering av vilka nyheter som är säljande, samt företagens sätt att styra intrycket genom informatörer och mediaträning.
Fallet Telia, som beskrivs av Gustav Johed, visar att ”bevakningen” inte alltid är särskilt kritisk. Snarare smittar och försämrar olika mediafenomen bevakningen. Om flera tevekanaler eller tidningar publicerar positiva nyheter följer ofta andra med i samma trend. Det blir så att säga ett omvänt drev, där man hellre friar än fäller. Personfixering och dramatisering gör inte saken bättre.
Numer har många dagstidningar separata ekonomiavdelningar. Men i vissa avseenden är den strikta uppdelningen mellan ekonomi och andra nyheter en chimär. Även ämnen som sport och kultur har ekonomiserats. Fotbollsklubbars ekonomi har blivit ett vanligt ämne liksom satsningar - eller oftare nedskärningar – i kultursammanhang. Men påverkan går även i motsatt riktning. Det syns drag av underhållande sportjournalistik även i den ekonomiska rapporteringen. Kvartalsrapporterna liknar periodpauser i en hockeymatch. De ekonomiska ”experterna” spekulerar, liksom sportkommentatorerna, kring vilka fel som begåtts i taktiken och strategin såhär långt och vem som kan tänkas bli vinnare eller förlorare i slutänden.
Överlag kan man fundera över hur medialogiken påverkar och styr verkligheten omkring oss . Idag tycks en stor del av ekonomijournalistiken övertygad om att vi har en bostadsbubbla.
Men beror det på att vi fått en sådan? Eller bara på att många skriver om den och att det blivit en säljande nyhet med ”rusande bostadspriser” efter ”raset” för ett och ett halvt år sedan? Oavsett vilket – tillräckligt mycket skriverier brukar till sist bli en självuppfyllande profetia.
Fredrik Borneskans
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
