Recension: Tokarczuk hyllar livets mångfald

I en klargörande exempelsamling benämnd Heterotopier levererar hon bevis för sitt påstående. Heterotopi förklaras av författaren som ”en plats som inte är världen sådan vi känner den”. Och det är just det saken gäller. Tankens tröghet och allmän bekvämlighet låser oss fast i tvärsäkra åsikter – som att vi vet mer och mer. Alls icke, menar hon. Ju mer kunskap vi får om världen desto mindre vet vi om den anade, växande mångfald av hemligheter som döljer sig bakom tillvaron.

Tokarczuk är bland mycket 
annat en provokativ författare. Så förhåller det sig när hon talar för djuren och deras relationer till människan. Den senares lidande kan lindras av en hord hjälpinstitutioner medan en stackars kossa ingalunda har tillgång till vare sig präst eller krisgrupp.

Utmanande för många blir sannolikt också hennes resonemang där regeln om två kön ersätts av en flytande könstillhörighet och en mängd variationer hos denna. Likaledes torde hemlandets läsare uppröras av hennes attacker mot den polska katolska kyrkan. Bland annat vredgas hon över hur kyrkan skaffade sig ett slags monopol på landssorgen efter flygplansolyckan där ledande politiker omkom. Ty det var många icke-kyrkliga som därmed ställdes utanför i sin sorg.

Det är i hög grad tilltalande att läsa ”Björnens ögonblick” där hon hyllar verklighetens mångfald och ständiga nyskapande; där livet innebär att överskrida gränser; där det vedertagna finns till för att ifrågasättas.

Värt att minnas är slutligen skildringen av hur hon tog sig in i böckernas värld eller snarare hur litteraturen intog henne. Här undrar hon plötsligt över en tillvaro som icke läskunnig. Svaret blir tankeväckande: vem är jag då?

Arkivtext: Publicerad 2014-05-23