Kultur

Niclas Sennerteg: Östersjöns Notre Dame ligger i Kaliningrad

Kultur Artikeln publicerades
Den återuppbyggda medeltida katedralen i Kaliningrad. Den förstördes under andra världskriget.
Foto: Wikipedia
Den återuppbyggda medeltida katedralen i Kaliningrad. Den förstördes under andra världskriget.

Branden i Notre Dame väckte starka känslor och det beslutades genast att den skadade byggnaden ska vara reparerad inom fem år. För en katedral vid Östersjön tog det däremot decennier att resa sig ur ruinerna: den medeltida tyska domkyrkan i ryska Kaliningrad.

Många viktiga historiska byggnader har sörjts efter att ha gått förlorade för alltid på grund av krig, bränder eller tanklöst rivningsraseri. Försvunna stadsmiljöer är en hel litterär genre genom vilken det går ett brett stråk av saknad och nostalgi. Men det finns också historiska byggnader som har återuppbyggts från grunden. Åtskilliga slott och kyrkor har blivit föremål för sådana räddningsaktioner, däribland den berömda Frauenkirche i Dresden som förvandlades till en grushög under en amerikansk bombräd mot Dresden 1945 och kungaslottet i Warszawa som jämnades med marken av tyskarna under Warszawaupproret 1944. Frauenkirche återinvigdes 2005 och slottet i Warszawa 1984 – bägge två som detaljtrogna återgivningar av originalbyggnaderna, eller svindyra kulisser som elaka tungor kanske skulle uttrycka det.

Förstörda historiska byggnader väcker nästan alltid starka känslor, vilket inte minst branden i Notre Damekyrkan visar. Skälen bakom en återuppbyggnad kan variera, allt från sentimentalitet till patriotism, och ofta är kopplingen till människorna som bor på platsen stark.

Stadens tyska kulturarv förnekades eller försummades under de första årtiondenas sovjetstyre, men efter Sovjetunionens fall har andra tongångar gjort sig gällande.

Ett komplicerat exempel på dessa drivkrafter finns i den ryska staden Kaliningrad, som före 1945 var en månghundraårig tysk stad vid namn Königsberg. Den tyska befolkningen flydde eller fördrevs vid krigsslutet och ersattes av ryssar utan koppling till platsen. Det mesta av stadens tyska bebyggelse förstördes redan under kriget och mycket som hade varit möjligt att bygga upp igen revs av sovjetryska myndigheter, exempelvis stadens slott med anor från 1200-talet som sprängdes så sent som 1968.

Domkyrkan som ruin på 1960-talet. En orsak till att den inte revs av de kommunistiska myndigheterna var filosofen Kants gravmonument (till höger på bilden), eftersom Kant var en gångbar filosof i Sovjetunionen.
Foto: Wikipedia
Domkyrkan som ruin på 1960-talet. En orsak till att den inte revs av de kommunistiska myndigheterna var filosofen Kants gravmonument (till höger på bilden), eftersom Kant var en gångbar filosof i Sovjetunionen.

Stadens tyska kulturarv förnekades eller försummades under de första årtiondenas sovjetstyre, men efter Sovjetunionens fall har andra tongångar gjort sig gällande. Dagens Kaliningradbor intresserar sig för stadens tyska förflutna och har sökt dess rötter. Genom detta spirande intresse, har den gamla domkyrkan från 1300-talet återuppstått ur ruinerna på en ö i floden Pregolja som flyter genom staden.

Domkyrkan blev helt utbränd under en allierad bombräd 1944 och stod sedan som en sorglig ruin ända tills arbetet inleddes för att återuppbygga den efter Sovjetunionens sammanbrott i början av 1990-talet. Numera har kyrkan återfått något av sin forna glans, både ut- och invändigt. Byggnaden är i dag på flera sätt en hybrid mellan tradition och modernitet. Den används i dag inte bara som gudstjänstlokal, utan kanske framför allt som konsertsal – och där finns även museer över stadens långa historia och över dess mest berömde son, filosofen Immanuel Kant.

Domkyrkan i Kaliningrad är ett slående bevis för hur historiska byggnader kan väcka känslor som bottnar i någonting långt bortom den ”egna” historien. Kyrkan betraktas i dag som Kaliningrads betydelsefullaste historiska byggnader och är ett populärt besöksmål.

I kyrkan ligger även en person med koppling till svensk stormaktshistoria begravd. Den litauiske fursten Boguslaw Radziwill hann både vara Sveriges bundsförvant och fiende under Karl X:s krig i Polen på 1650-talet. Hans gravmonument i domkyrkan har nyligen rekonstruerats.
I kyrkan ligger även en person med koppling till svensk stormaktshistoria begravd. Den litauiske fursten Boguslaw Radziwill hann både vara Sveriges bundsförvant och fiende under Karl X:s krig i Polen på 1650-talet. Hans gravmonument i domkyrkan har nyligen rekonstruerats.
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.