Det blir den österrikiske författaren Peter Handke som tilldelas priset för 2019. Den polska författaren Olga Tokarczuk mottar förra årets inställda litteraturpris.

Det står klart sedan Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm traditionsenligt öppnat dörren i Börssalen prick klockan 13 och presenterat pristagarna. I år hade han dock sällskap av representanter från den nya Nobelkommittén.

Tokarczuk satt i en bil i Tyskland när hon fick beskedet, berättar hon för TT.

– Jag är överraskad och glad, och det är så viktigt för mig att jag får priset i en för Svenska Akademien ny tid. Jag kommer från Centraleuropa, och det här är ett bevis på att den centraleuropeiska litteraturen fortfarande har något viktigt att berätta för världen, säger hon.

Hon får priset för "en berättarkonst som med encyklopedisk lust beskriver gränsöverskridandet som livsform", enligt en del av akademiens motivering.

Olga Tokarczuk föddes i 1962 i Sulechów i Polen. Hon debuterade 1993 med romanen "Boksökarnas resa" som ännu inte är översatt till svenska. Hon fick sitt genombrott med familjekrönikan "Gammeltida och andra tider" 1996.

Peter Handke är född 1942 i byn Griffen i regionen Kärnten, Österrike. Familjen levde en kort tid i det sönderbombade Berlin, men återvände sedan till Griffen. Efter byskolan fick han plats på ett katolskt prästgymnasium med internat i Klagenfurt. I början av sextiotalet läste han juridik vid universitetet i Graz, men avbröt studierna när debutromanen Die Hornissen (1966) publicerades.

Han prisas för "ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet".

Båda pristagarna har nåtts av beskedet och tackat ja, uppger Nobelkommitténs ordförande, akademiledamoten Anders Olsson.

– Jag talade själv med Peter Handke. Peter var mycket berörd, först fick han inte fram så många ord. Han kommer mycket gärna till Stockholm och håller sitt tal. Han var hemma i sitt hus när jag ringde honom, säger Olsson under pressträffen i Börssalen.

Det var en lättnad att få tag på pristagarna och att de båda tackade ja, säger han till TT efteråt.

– Det har varit mycket skriverier om att det kanske inte skulle tacka ja, så det var en lättnad.

– Olsson tror inte att pressen utifrån påverkat arbetet med litteraturpriset, däremot har samtalen under arbetet med att ta fram pristagarna vidgats i och med den nya Nobelkommittén, säger han.

Berit Gullberg, förlagschef på Colombine teaterförlag, där Peter Handke ligger som dramatiker, är nöjd.

– Det här är fruktansvärt roligt. Det är en otroligt intelligent och komplicerad och spännande författare som har skrivit underbara pjäser, säger hon.

– Han är oerhört intellektuell, och har en farlighet i det han skriver. Han är inte särskilt bekväm. Han skrev en pjäs som var helt otrolig, som hette "Timmen när vi inte visste något om varandra". Det var inte en enda replik i den, den är två timmar lång och utspelar sig på ett torg där människor lever, möts och skiljs. Otrolig pjäs, säger hon.

Malgorzata Anna Packalén Parkman, professor emerita vid polska institutionen på Uppsala universitet, har länge hoppats men inte vågat tro på att Olga Tokarczuk kunde få Nobelpriset.

– Men hon är ju en av Polens mest uppburna författare. Publiken älskar henne och även kritikerna gör det. Det säger ganska mycket, säger Parkman Packalén.

Hon har svårt att lyfta fram något specifikt som kännetecknar Tokarczuks författarskap eftersom hennes register är så brett.

– Jag skulle ändå säga att hon är en väldig modern författare som tar fasta på aktuella ämnen, men hon är också väldigt mån om historien för att hitta bakgrunden till det hela. Det tror jag är hennes största styrka.

Även författaren Steve Sem-Sandberg gläds över valet.

– Jag tycker att Olga Tokarczuk är en väldigt bra författare på många sätt. Jag har läst hennes böcker med stor behållning sedan en lång tid tillbaka när de började ges ut på svenska. På senare år har hon presterat storverk med "Jakobsböckerna", som verkligen har lyft henne och gett henne internationellt anseende, säger han.

– Jag tycker att hon är värd ett Nobelpris, kanske inte just nu, kanske senare, hon är ju fortfarande rätt ung. Men nu fick hon det nu och det är väl bra.

I fjol blev det inget Nobelpris. Avhoppen och konflikterna i samband med skandalen kring den så kallade kulturprofilen gjorde att omvärldens förtroende för akademien var för lågt. När man löst konflikten med Katarina Frostenson och genom olika nyordningar blivit mer transparent valde Nobelstiftelsen att åter ge akademien uppdraget att dela ut priset.

Avgörande var också att akademien gick Nobelstiftelsen till mötes och inrättade en ny Nobelkommitté med fem externa ledamöter.

Det är kommittén som tagit fram förslagen på de två Nobelpristagarna. Akademien har fattat det formella beslutet och har valt pristagare i enlighet med kommitténs förslag. I vilken mån de fem externa ledamöterna påverkat valen blir säkerligen föremål för diskussion. Redan före tillkännagivandet har röster hörts som tycker att det är fel att dela ut ett pris för 2018 som man anser vara besudlat.