Kultur

Lena Kvist: Jag har ägnat sommaren åt att läsa böcker och fundera över kärleken

krönika Artikeln publicerades

Varje år den 1 juni brukar min kusin Katrin i Ullared, min kompis Mia och några till skicka ut en sommardikt av Alf Henriksson.

Ni har säkert läst den. Den börjar: Var glad min själ åt vad du har / nu har du hundra sommardar/ och detta är den första.

Jag har ägnat sommaren åt att läsa massor av debutanter och att fundera över kärleken.

Jag har snart varit ihop med samma man i 26 år. Det finns inte så mycket litteratur om den sortens långvariga, envisa kärlek fastän det är så mycket mer livsavgörande än att bara vara förälskad.

Ibland orkar man inte heller med storslagen litteratur om kärlek.

Jag blir mest generad av stora gester, både i litteraturen och verkligheten. En gång kom det ett propellerplan flygande över Apelvikens strand med texten ”JAG ÄLSKAR DIG LENA” och det var såklart en lättnad att det inte var till mig. (Nejnejnej, det är inte min mans stil.)

Jag vippade ner solglasögonen, vände blicken ner mot boken igen och läste i rask takt två svenska böcker som handlar om livet och kärleken istället: Åsa Beckmans ”Väninnekören – om livet bland kvinnor och män” och Linda Skugges ”Äktenskap – sex berättelser”.

Linda Skugge.
Foto: Niklas Hellgren
Linda Skugge.

Linda Skugge, klarsynt och genomskådande svensk ikon sedan tonåren som krönikör, börjar sin bok med ”Allt i denna bok är fri fantasi, endast överdrifterna är hämtade ur verkligheten.”

Sedan dissekerar hon sex situationer i novellform (det handlar egentligen inte så värst mycket om äktenskap). Det är kanske så att överdrifterna är hämtade ur verkligheten – men berättelserna känns lite som lustiga krumelurer. Fastän Linda Skugges skarpa blick finns kvar når skärpan inte ut till texten. Visst, det finns en massa spännande tankar i boken men när människorna som framför replikerna inte känns på riktigt går det snett. Det blir som på teatern, ni vet den sortens teater där skådespelarna klampar för mycket i golvet och säger replikerna lite för högt.

Åsa Beckman.
Foto: Photographer:,Casia Bromberg
Åsa Beckman.

Åsa Beckman är lika klarsynt och genomskådande och hon lyckas också bättre med sin form. Texterna i ”Väninnekören” har ursprungligen publicerats som krönikor i Dagens Nyheter. De senaste åren har hon gått från att vara litteraturskribent till att bli en stark agendasättare när det gäller diskussioner om relationer.

Krönikerubrikerna säger egentligen allt som behövs: ”Du har 24 timmar på dig att berätta att du varit otrogen”, ”Kvinnor, nu är det dags att börja frågestrejka!”, ”Att analysera sin man med andra är en kärlekshandling”, ”Därför vill äldre män ha unga kvinnor: ’Jag ville till slut bara få ligga med någon som var pigg och slät’.

Ja, ni förstår.

Foto: Åserud,Lise

Åsa Beckmans krönikor är ett nöje att läsa, båda lätta och djupa, hyperaktuella i samtiden den här sommaren 2019 när jag och min man ”vårdade kärleken” med hjälp av kantarellfynd och sönderrivna hallonplockararmar, istället för med propellerplan som bar på stora bokstäver. Tänk att vara gift med någon som orkar plocka hallon lika länge.

Ingen skickar någonsin ut en dikt om att det är den sista sommardagen. Så jag tänkte ta tillfället i akt om påminna om det nu: 99 sommardar har gått – och detta är den sista.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.