Lena Kvist: Lena Kvist: Första läsarlunchen, jag åt indiskt med Nick

Lite så var känslan efter att jag hade spontanbjudit in läsare att äta lunch med mig häromveckan.

När man spontanklipper lugg vet man aldrig om man kommer att ångra sig när man tittar sig i spegeln. Möjligen gäller samma sak efter oplanerade möten.

Men min första läsarlunch med engelskläraren Nick Gregory gav verkligen mersmak.

Nick är inflyttad i Borås, från Australien.

– Det bor fyra miljoner människor i Melbourne, där jag växte upp. Det är klart att det är väldigt annorlunda mot Borås. Men jag kan ändå inte utnyttja allt som händer i en storstad nu när jag har så små barn. Vi har tre barn, den äldsta är sex år. Min typiska lördagskväll består av att alla vill kolla på Samir och Viktor i Mello. Sedan sommar alla och jag sitter ensam kvar vid teven.

Som invandrare i Sverige och Borås – han kom till Borås för kärlekens skull – är Nick minst sagt entusiastisk.

– Sverige är mer demokratiskt än Australien och mer jämlikt. Man har chans att påverka sitt samhälle. Jag fick jobb nästan direkt, som översättare först. Nu undervisar jag ungdomar som har engelska som modersmål.

Han tror på en ljus framtid för sina elever, ungdomar som har kommit till Sverige från andra länder, invandrare som han.

Själv talar han utmärkt svenska. Ändå är han mycket medveten om att han har en nackdel när han inte talar sitt modersmål. Att vara engelskspråkig innebär att riskera ett underläge mot dem som talar svenska perfekt, att förlora makt.

Och humorn? Hur ska man kunna förstå ett annat lands humor?

– Tv-serien ”Solsidan” känner jag faktiskt att jag förstår helt, Saltsjöbaden verkar vara lite som vissa områden i Melbourne.

Borås som kulturstad fungerar fint, tycker han. Väggmålningarna, konserterna på torget.

– Man träffar folk, även om det inte är min musik. Och i en sådan här liten stad, imponerande att det finns tre teatrar.

Från Australien saknar han mest godiset, förutom familjen och vännerna förstås. Han följer debatten på hemmaplan, som den pågående om Australiens nationaldag 26 januari. Den firas till minne av de brittiska skeppens ankomst till kontinenten.

– Aboriginerna ser inte det som något att fira, de tänker på massmord. Och för mig är det självklart: vi kan inte fira en dag som inte inkluderar alla. Vi får helt enkelt ändra den.

Idag är det Borås egen bokfest, bokmässa på Hemgården. Borås är fullt av författare och ett 40-tal av dem kommer att finnas på plats och möta läsare.

BT är medarrangör och min kollega Niclas Sennerteg och turas om att intervjua författare på Sagateaterns scen.

Jag hoppas att vi ses!

PS Jag har bokat in en rad läsarluncher, så många jag hinner, under hela mars och april. Jag kan inte skriva om alla – då tröttnar ni nog? – men det ska bli väldigt roligt att fortsätta möta kulturintresserade läsare.