Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Krönikörer 2008-04-06 | Uppdaterad 2008-04-07
Sedan när blev svenskarna ett intolerant, överkänsligt och gnälligt folk?
Har det alltid varit så eller är det bara en allmänt konservativ reaktion mot den snabba utvecklingstakten så här i globaliseringens kölvatten?
För jag är förvirrad på riktigt.
I Göteborgs-Posten läser jag att alingsåsarna än en gång retat upp sig på en utställning på kommunens konsthall.
För ett par månader sedan var det, som den konstintresserade säkert kommer ihåg, Andres Serranos fotosvit A history of sex som fick de pryda västgötarna att gå i taket. Då talades det till och med på fullt allvar om censur.
Den här gången är det technomusiken i utställningen Borderline signerad Pål Hollender och Bo Melin som får de gnälliga alingsåsarna att såväl författa insändare som att göra polisanmälningar om ofredande.
Volymen på musiken som ackompanjerar utställningen är lite för hög!
Ska det verkligen behöva vara på det här sättet?
Kan inte ordningsmakten bara storma konsthallen och riva ned skiten?
Suck.
Om jag hade varit Pontus Hammarén, Alingsås konsthalls urduktiga intendent, så hade jag på fullt allvar tagit mig en funderare på om alingsåsborna verkligen förtjänade en dynamisk och levande scen för samtidskonst.
Jag menar, inte toleranströskeln i staden är större än så, why bother?
Om den här allmänna intoleransen enbart hade varit ett lokalt fenomen, isolerat till Alingsås, hade det dock varit en sak.
Men grejen är att det här fenomenet, slash sjukan, tycks breda ut sig över hela landet som ett tjockt täcke.
I Blekinge, till exempel, uppmanas de anställda på regionens sjukhus att ta det lugnt med make-upen.
Patienterna kan nämligen bli störda av ett alltför målat ansikte.
(Vilket får åtminstone mig att undra över a) hur mycket smink de anställda hittills haft i nyllet – snackar vi glädjeflicka à la 20-talet eller vaddå? – och b) hur sjuka de där patienterna egentligen är om de orkar ligga och förarga sig över ett par bjärt målade läppar och dessutom lämna in klagomål.)
Alltmedan en besynnerlig insändardiskussion om huruvida det är kränkande att bli duad och niad grasserar på en av landets morgontidningar.
Man undrar ju stilla vad det är som håller på att hända med det svenska folket.
Har vi blivit så bortklemade att vi inte klarar av oliktänkande utan att gå i taket och gasta om att vi känner oss kränkta?
Eller är det den in absurdum individualistiska tidsåldern som gjort oss så egoistiska att vi sparkar bakut så fort någon ens tangerar våra livsrum, att till och med ett ord som tidigare främst varit förbehållet våldtagna, förföljda och torterade duger som tillhygge att drämma i huvudet på en meningsmotståndare?
Det är den kränktes rätt att känna sig kränkt, lyder ett vanligt argument så fort någon obetänkt använder sig av k-ordet.
Bullshit.
Däremot är det den piercade och sminkade personens rätt att förbli piercad och sminkad utan att någon gnällig gubbe eller tant ska lägga
sig i.
Johan Hilton
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
