Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 24 maj 2012
Filip Melo, BT:s kulturstipendiat. Han är kompositör från Fritsla, men bor i Köpenhamn.? Men på sikt vill jag flytta tillbaka till mina hemtrakter, säger han.
Kultur 2011-01-05 | Uppdaterad 2011-01-10
Han gör musik om nebulosor, Fritsla och världen, och om ”den meningslösa hettan”. I ett av hans stycken ska man spela trestämmigt med sig själv.
Filip Melo är kompositör och Borås Tidnings kulturstipendiat 2010.
Borå Tidnings chefredaktör Stefan Eklund delade ut blommor och pengar till Filip Melo.
Filip Melo
Ålder: Född 1986.
Uppväxt: Fritsla.
Bor: Köpenhamn.
Går: Tvåårig mastersutbildning i komposition på Den Kongelige Musikkonservatorium i Köpenhamn
Tidigare utbildning: Gotlands Tonsättarskola, Kungliga Musikhögskolan.
Favoritkompositörer: György Ligeti, György Kurtag, Carlo Gesualdo, Morton Feldman, Erik Satie.
Uppdrag: Ordförande i Ung Nordisk Musik, UNM.
Tidigare musikintresse: Jazz, punk – var med i banden ”Sound of Riot” ”Baseless” och ”Washed up”
Okänd talang: Tränade aikido i fem år.
Gör om tio år: På sikt vill jag flytta tillbaka till mina hemtrakter. Jag är ingen stadsmänniska.
Om jag inte fick skriva musik, vilket yrke kan jag tänka mig?: Det verkar roligt att arbeta bakom scen. Jag hade en höjdarupplevelse på Borås Stadsteater en gång.
Om jag fick byta mitt liv med någon, vem skulle det vara?: Jag vill inte byta. Jag gör redan precis det jag helst vill.
Hemsida: www. filipmelo.com
Tidigare pristagare:
Det är den 26:e gången som BT:s kulturstipendium delas ut.
1985: Ulf Lindström, författare.
1986: Henrik Månberg, musiker.
1987: Maria Havrell, skådespelare.
1988: Carina Ridenius, sångerska.
1989: B Tommy Andersson, dirigent.
1990: Johanna Persson, musiker.
1991: Jan-Bertil Andersson, konstnär.
1992: Jessica Claesson, musiker.
1993: Gunilla Johansson, skådespelare.
1994: Jesper Svedberg, musiker.
1995: Tomas Olsson, musiker.
1996: Åsa Lantz, författare
1997: Pål Hollender, konstnär
1998: Henrik Sundh, musiker
1999: Magnus Svensson, musiker
2000: Viktoria Folkesson, skådespelare
2001: Jonas Rylander, industridesign
2002: Teddy Bergström, musiker
2003: Kristina Stark, konstnär
2004: Johan Melin, filmregissör
2005: Malin Claesson, musiker
2006: Åsa Olofsson, dansare
2007: Simona Bonfiglioli, musiker
2008: Pontus Estling, musiker
2009:Tomas Nilsson, konstnär/design
2010: Filip Melo, kompositör
Juryns motivering:
För visad framåtanda i studier av modern kompositionsteknik och för en engagerad och öppen attityd gentemot konstmusikens skiftande uttrycksmöjligheter.
I juryn ingick BT:s chefredaktör Stefan Eklund, Helen Axelsson, Inger Landström och Göran Stenbäcken.
Ett stort piano med en byst av Beethoven. På golvet skulpturer, på väggarna färgstarka målningar. Filip Melo är tillfälligt hemma där han växte upp, i Fritsla. Det är ett konstnärs- och musikerhem (brodern spelar gitarr, modern, Carola Melo, är konstnär och musiker). Han målar och fotograferar: ”men på hobbynivå, jag har nog inte fått bildgenen”.
Istället skrev Filip Melo sin första komposition när han var sju år.
– Det var bara en liten lapp med en rad noter. Jag lämnade den till mamma, som spelade den på pianot.
Sedan dess har Filip Melo vandrat på sin musikaliska bana. Skrivit musik regelbundet sedan han var tio år. Som vuxen har han bott vid ringmuren och havet i Visby, mitt i Stockholm och på Västerbro i Köpenhamn, allt för att utbilda sig till kompositör.
Hur ska man beskriva din musik i ord?
– Som en korsning av tidigt franskt 1900-tal, Debussy är en viktig inspiration. Plus renässansmusik – madrigaler, körmusik. Och jag är intresserad åt det musikdramatiska hållet. Inte teater eller opera, men talad text. Sedan är ju all konst en sorts dagbok.
Jazz och punk
Men det började med helt andra tongångar när Filip Melo växte upp. Han spelade gitarr och slagverk. Han var vilt inspirerad av jazz och improvisation. Och han spelade punk i flera band. Hardcore, ”en ungdomsrevolt”.
Långt ifrån klassisk komposition?
– Egentligen inte. Eftersom punk och klassiskt är varandras motsatser ligger de varandra otroligt nära, har jag upptäckt. Men på punktiden spelade jag så högt det gick. Idag sätter jag nästan bara ”p” i mina noter. Pianissimo, stilla. Jag använder dynamiken istället som effekt.
Filip Melo har hittills mest fått sin musik framförd på skolkonserter eller festivaler. Men förra året gjorde Folkoperan i Stockholm en multikulturell satsning. Och Filip Melo skrev musik till texter av ungdom med afrikansk anknytning.
I maj var han i Litauen tio dagar i ett utbyte mellan musikskolor. Och på Kalvfestivalen i augusti skrev Filip Melo musik till syrianske poeten Adonis text. Mezzosopranen Monica Danielsson stod vid pilgrimsleden och sjöng. Solo. En naken röst, sparsmakat.
– Jag gillar körmusik för små ensembler. Gärna en enda röst för varje stämma.
Men största ensemblen du skrivit för?
– En blåsorkester med 32 personer.
Hans komposition Cat Eye Nebula fick ett udda framförande. Den är inspirerad av en bild på nebulosan med samma namn.
– Jag ville undersöka hur man översätter en bild till ljudmaterial. Jag har lärt mig att rita upp mina kompositioner som teckningar.
Cat Eye Nebula skrevs för Internationella Astronomiåret 2009. Den framfördes på Kungliga Tekniska Högskolan, i ett rum där det tidigare stått en kärnkraftsreaktor.
– 25 till 30 meter under jorden, mitt inne i Stockholm. Bara det!
Rummet har ett eko på fem till åtta sekunder – något som är inräknat i uppförandet. Meningen är att den som framför stycket ska spela trestämmigt med sig själv. Och ska stycket uppföras igen ska det helst vara i en kyrka eller stor hall..
Kommer vi att gå och gnola på Filip Melos musik? Vad finns det för arena? Vill du skriva filmmusik? Schlager?
– Film är absolut en arena för mig. Men inte mitt förstahandsval. Och schlager – aldrig i livet.
Väntar inte på inspiration
Det är konstnärlig frihet och de klassiska scenerna Filip Melo siktar mot. ”Fast jag vill ju gärna föra ut musiken från institutionerna”.
En romantisk bild av kompositörer är att de ser något, hör hela stycket klart i huvudet och bara behöver rusa hem och skriva ner det. Hur fungerar det egentligen?
– Jag lärde mig tidigt av en lärare på Gotland: att aldrig vänta på inspiration. Den kommer när man arbetar. Men en gång var jag ute i skogen i Fritsla och promenerade. Då fick jag en färdig idé till ett stycke. Men det är en engångshändelse.
Vad gör du när du kommer tillbaka till Köpenhamn om någon vecka?
– Jag är ordförande i UNM, Ung Nordisk Musik. Så jag sätter mig direkt med juryn och väljer ut deltagarna till vår nästa festival, i Finland.
Och så fortsätter han att skriva på sitt projekt: solo för flöjt och kontrabas.
Du spelar själv gitarr, slagverk och piano. Kan du skriva för alla instrument?
– Ja. Jag tar förstås reda på det jag inte kan. Men jag tror det är bra att inte veta vilka begränsningar ett instrument har.
Köper en dator
Stycket framförs förmodligen i mars, på en skolkonsert. I februari börjar kurser, i komposition och teori. Och så en individuellt vald kurs, ”Från recitativ till aria”. Där kommer intresset för dramatisk musikteater igen. ”Någon gång i framtiden lockar ändå en opera”.
– Jag skulle också vilja skriva stycken för barn. Tio-femton korta kompositioner att använda som komplement i musikundervisningen. Och då skulle jag vilja ha min mors bilder med.
Vad gör du för stipendiet, 25 000 kronor?
– Jag jobbar inte i dator när jag komponerar – jag måste känna att jag har musiken i handen. Men jag skriver in musiken i datorn, så kanske köper jag en ny, bärbar.
Inger Melin
inger.melin@bt.se
Telefon: 033-700 07 57
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
