Fagered har given plats på revykartan
Efter ett års uppehåll släpper Nöjessällskapet fram sina kulturbärare i den mysiga bygdegården. Ortsborna är med på noterna direkt och ger revyn ovationer.
Med endast fem aktörer på scen var jag lite skeptisk till hur det skulle flyta på i inte mindre än trettio (nummer). Men oj så det gick. Högt tempo och skickligt anpassat av proffsregissören Björn Holmgren tog undan alla farhågor!
Det är mycket roligt som passerar revy, men också ett och annat ”lite för långt till skratt”. Förväxlingar blir roliga, som bredband/ledband, elmoppe/sexleksak och sedlighetsföreningen/öppen gylf.
Det är inte mycket lokalt, men skolfighten i Älvsered får sitt till tonerna av Vreeswijks ”Hönan Agda”. VM-kvalet är givet och här sjunger ensemblen ”Vi har slagit alla italienare” till After Shaves-låten.
Sångnumren är Fageredsrevyns signum. Allvarsfyllt sjunger Caroline och Susanne om tiggarnas situation, Kjell ”i Maa” bjuder in sina kamrater i ”i Ett glas öl”, Urban sänker sin stjärnstatus i egna versionen av ”My Way”.
Men när tjejerna tar upp #Metoo” till Twisted Sisters ”We´re Not Gonna Take It” känns det som att taket på bygdegården lyfter.
Hyllningarna till Hasse Alfredsson och Sven-Erik Magnusson är storartade. Smart att väva in lite hembygd i Alfredsson-texten. Ett härligt Sven Ingvars-medley föregicks av en vacker hyllningstext till ”Byns enda blondin” – Caroline Stark.
Man måste beundra ensemblen, som amatörer proffsigt driver igenom det hela. Kjell ”i Maa” Andersson är veteran, men behärskar det mesta och framförallt snabbprat. Urban Åkesson har det lilla humor-extra, lillasyster Susanne (Blomster) är en näktergal, Git Hjalmarsson är vass i repliker och Caroline Stark fortsätter att hålla revyfamilj Torstenssons fana högt.
Summa summarium: Vi kommer gärna ”Tebaks” nästa år!
