Kultur

Ett år med konservativ och högerpopulistisk kulturpolitik

Kulturkrönika Artikeln publicerades
Österrikes kulturminister Gernot Blümel från ÖVP, konservativa österrikiska folkpartiet, har har anklagats av den socialdemokratiska oppositionen för att inte vara intresserad av sitt jobb.
Foto: Ronald Zak
Österrikes kulturminister Gernot Blümel från ÖVP, konservativa österrikiska folkpartiet, har har anklagats av den socialdemokratiska oppositionen för att inte vara intresserad av sitt jobb.

Österrike styrs sedan över ett år tillbaka av ett konservativt parti i samarbete med ett högerpopulistiskt. Oroande tendenser för kulturlivet och public service går att skönja.

I Sverige har KD:s taktiska närmande till det högerpopulistiska SD vållat en upprörd debatt. Meningarna går också isär om huruvida detta är början till ett konservativt-högerpopulistiskt block.

Svenska konservativa röster för ett sådant samarbete hänvisar ibland till exemplet Österrike, som sedan mer än ett år tillbaka styrs av det konservativa partiet ÖVP i koalition med det beryktade FPÖ, ett parti med rötter i nazismen och som fortfarande är en källa till nya nazistskandaler. Till exempel har en medlem av KDU:s förbundsledning skrivit på Twitter att den konservative förbundskanslern Sebastian Kurz ”i Österrike samarbetar med ett 'värre' parti, (men) lyckas ändå med bravur leda kristdemokratisk regering”, samtidigt som ett av KD:s toppnamn i Danderyd kallar Österrike för ”ett föregångsland”.

Hur ser då kulturpolitiken ut som ÖVP-FPÖ-koalitionen bedriver? Starkare kontroll över kultur och media viktigt för alla högerpopulistiska partier som vill stöpa om samhället i grunden, vilket utvecklingen i Ungern och Polen visar. Men i Österrike har en lika tydlig påverkan från FPÖ inte ännu märkts. Det beror kanske delvis på att det är en ÖVP-politiker som är kultur- och medieminister. Men oroande tendenser finns.

Kulturministern Gernot Blümel är relativt osynlig och har fått hård kritik av oppositionen som undrar om han ens är intresserad av jobbet. Kulturpolitiken har också kritiserats för att vara luddig och vag.

När Österrikes första museum om landets 1900-talshistoria öppnade i Wien i höstas, signalerade kulturministern dock att museet bör lyda direkt under parlamentet, vilket av många har tolkats som att regeringen vill ha större politisk styrning av museet – särskilt då mellankrigstidens historia med konservativ diktatur och senare naziststyre fortfarande är ett politiskt laddat tema i landet. Beslutet om makten över museet har emellertid ännu inte fattats.

Vad som har vållat häftigast debatt under det senaste året är emellertid österrikiska public services ställning, där bedömare ser ett tydligt inflytande från FPÖ som alltid har fört krig mot public service. Enligt ett regeringsförslag ska tv-licensen försvinna och public service finansieras direkt ur statsbudgeten. Det har väckt protester från media och opposition som befarar politisk styrning av programinnehållet och en kraftig nedrustning à la Danmarks Radio häromåret.

Kurz och regeringen berömmer sig också för att arbeta mot hat på nätet, dock samtidigt som FPÖ-politiker attackerar konstnärer, kulturarbetare, medier och kritiker med hotelser och hat. I de sistnämnda fallen tiger dock ÖVP som muren.

I vilken grad FPÖ:s radikalnationalistiska och auktoritära kulturprogram kommer att få genomslag framöver återstår dock att se.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.