Elin Olofssons 1920-talskvinnor dansar ingen charleston

Det är första året med allmän och lika rösträtt, men det är inte en fråga som särskilt engagerar kvinnorna i den jämtländska byn Anviken, där det fortfarande råder ett patriarkalt välde, baserat på ekonomiskt och sexuellt förtryck. På herrgården Silvernäs har den unga Alice blivit föräldralös och gifter sig med den tjugo år äldre Fredric, som har stora planer på att starta industriell tillverkning av trämöbler. Han belånar gården som Alice ärvde högt över takåsarna, och när han får en stroke och blir liggande visar det sig att han inte bara varit ekonomiskt oansvarig utan också notoriskt otrogen.

Händelseutvecklingen på gården vävs samman med två andra släktöden. Det ena hör hemma i bygden men i samhällets bottenskikt, där pigan Brita och hennes bror Halvard kämpar för att få tillvaron att gå runt. Mellan Halvard och Alice har en gång funnits ett tycke som inte orkat lyfta sig över de spärrar som samhällets klasskillnader konstituerar. Nu arbetar Halvard som förman på fabriksbygget, och han och Alice börjar komma allt närmare varandra.

I en helt annan del av verkligheten, i Stockholms konstnärskretsar, rör sig den unga Thomasine, dotter till en frejdad porträttmålare. Hennes mor, en färgad kvinna i Amsterdam, är ute ur sagan men mellan studion i Stockholm och Amsterdams konsthandel finns täta förbindelser, och mellan Thomasine och Lizzy från Amsterdam uppstår en kärleksrelation, som får sin betydelse för handlingen, när Thomasine kommer till Anviken för att måla porträtt av Alice och Fredric, en beställning han lagt ut innan stroken slog till.

Det är som framgår en mycket intrikat romangobeläng Elin Olofsson vävt samman i denna sin hittills bästa roman. Det händer att handlingen knagglar och att en och annan person verkar tillskuren efter inte helt trovärdiga mått. Men språket är levande och sinnligt, fantasin och inlevelsen är det absolut inget fel på och den feministiskt färgade tematiken är väl inarbetad i handlingen.

Det blir riktigt spännande att se hur det ska arta sig när Thomasine, Alice och Brita slår sina kloka huvuden ihop för att medelst en skickligt förfalskad Zornmålning skaffa de pengar de från sina respektive utgångspunkter är i så skriande behov av. När den bistra ordningsmakten dyker upp ser allt ut att gå käpprätt åt skogen, men ibland är som bekant saker och ting – eller människor – inte alls vad de synes vara.