Kultur

Dr. Hooks sångare om svenska fansen: ”Ett gäng jäkla hippies”

Musik Artikeln publicerades
Dennis Locorriere.
Foto: Pressbild
Dennis Locorriere.

På 1970-talet fyllde det amerikanska bandet Dr. Hook konsertlokaler runtom i Sverige. I vår kommer de tillbaka och sångaren Dennis Locorriere minns de dåvarande svenska fansen med stor värme.

– Jag är så glad förväntansfull att få komma tillbaka och spela. När jag spelade med originalbandet Dr Hook på 1970-talet hade vi en varm relation med de svenska fansen. Vi spelade överallt i Sverige och det kändes som och vi lärde oss en hel del om hur det var hos er. Men det är nästan 50 år sedan nu och saker förändras. På den tiden var den svenska publiken ett gäng jäkla hippies precis som vi, men sedan bildade de familj och köpte hus och klippte sig.

Så vad förväntar du dig när du kommer tillbaka?

– Ingenting egentligen. Jag tror att det kommer några som en gång köpte singeln Sylvia's Mother, men också de som laddat ned vår musik i datorn samma eftermiddag som konserten.

Du är numera den enda originalmedlemmen som är kvar...

– Många av de gamla medlemmarna är borta i dag. Om vi skulle återförena det gamla bandet skulle vi behöva hålla en seans med tända ljus och försöka få tillbaka människor från de döda. Men musik är musik, jag vill ta det som var våra låtars själ och hjärta och ge dem till folk igen, både till dem som såg oss för 45 år sedan och de som inte fick chansen då. Det kan jag göra.

På den tiden var ni kända för vilda och galna scenframträdanden. Hur blir det nu?

– Hahaha, vi var ju bara ett gäng galna hippies, men det finns inga hippies kvar på scenen längre. Tänk om jag som 69-åring skulle försöka bete mig som när jag var 20 igen med det stora skägget som jag hade då och som det förmodligen fortfarande satt rester av lunchen i. Muhammed Ali har sagt att om man är 60 men tänker som 30 har man missat 30 år av sitt liv.

Spelar ni fortfarande Sylvia's Mother?

– Om vi inte gör det så dödar publiken oss hahaha.

Shel Silverstein skrev flera stora låtar åt er, som Sylvia's Mother och The Cover of Rolling Stone. Vad betydde han för er musik?

– Många jämställer oss med Shel Silverstein och det är helt okej. Jag var ett fan av Shel långt före Dr. Hook. Jag lyssnade på hans egna album när jag var i 14–15-årsåldern men kunde aldrig tro att jag någon gång skulle få chansen att jobba med honom. Senare blev vi också mycket goda vänner, även om vi inte träffade varandra så ofta. Man kunde vara på samma fest som Shel och han kunde säga att han skulle gå på toaletten. Sedan var han borta i sex månader innan han dök upp med 30 nyskrivna låtar.

En av era främsta hits, The Cover of Rolling Stone, handlar ju om hur kul det vore att hamna på omslaget till den berömda musiktidningen Rolling Stone. Och sedan gjorde ni det. Blev det inte lite knepigt för er att spela den låten efteråt?

– Det var Shel (Silverstein) som skrev låten och som en dag kom och frågade oss med glimten i ögat: ”Vill ni hamna på omslaget till Rolling Stone?”. Klart vi ville. På den tiden hade vi börjat få vissa framgångar, men i hjärtat var vi fortfarande ett barband som spelade många låtar från den tiden under våra konserter. Vi var absolut inte ett sådant band som skulle hamna på framsidan på Rolling Stone, men det var mycket enklare på den tiden – för nuförtiden måste man vara lika smart och välpolerad som Barack Obama, typ, för att hamna där. ”Wanna see my picture on the cover of Rolling Stone”, sjöng vi och det blev en stor hit, och redaktionen tyckte väl att vi får väl göra det så att det blir slut på tjatet.

Din gamla parhäst Ray Sawyer, han med ögonlappen, vad gör han nuförtiden?

– Han hoppade av bandet i början av 80-talet och senare turnerade han i många år och spelade våra gamla Dr. Hook-låtar. Jag har rättigheterna till bandnamnet och gav honom tillstånd att använda det under sina turnéer – han kallade sig för ”Dr. Hook featuring Ray Sawyer”. Men han är 13 år äldre än jag – nu är han alltså 82 år – och har dragit sig tillbaka för längesen. Jag har inte haft kontakt med honom på flera år.

– En rolig grej med att vi ibland har sjungit Dr. Hook på varsitt håll är att när han har gjort det frågar publiken ofta ”var har du Dennis Locorriere?” men när jag gör det frågar folk ”var har du lappen för ögat?”, för de tror att vi är en och samma person.

Hur ligger det egentligen till med namnet Dr. Hook?

– Det folk missar är att vi i början spelade på stökiga barer där du får stryk om du inte spelar rätt countrylåtar. Vi hade inte ens ett namn på bandet för det var inte viktigt, ingen brydde sig. En kväll kom barägaren och sa: ”Jag ska sätta upp en affisch i fönstret. Vad kallar ni er för?” Då kom vår gitarrist på namnet Dr. Hook & The Medicine Show, som var löst baserat på kapten Krok, för Ray Sawyer hade ju en lapp för ögat efter en bilolycka. Men det var ju inte ett namn som var menat för evigheten, men här är vi fortfarande 50 år senare. På affischen stod det förresten också ”cold beer”, så vi kunde ju lika gärna ha hetat Cold beer, hahaha.

Fakta

Dr. Hook

Amerikanskt pop/country/rockband. hade stora internationella framgångar på 1970-talet.

Bildades: Union City, New Jersey 1968. Hette ursprungligen Dr. Hook & The Medicine Show, vilket senare förkortades till Dr. Hook.

Originalmedlemmar: Ray Sawyer, Dennis Locorriere.

Mest kända låtar: A little bit more, Sylvia's mother och Cover of the Rolling Stone

Skivor: 13 studio- eller livealbum från 1971 till 1983.

Aktuella med: Dr. Hook 50th Anniversary world tour 2018–2020, som kommer till Åhaga 25 april nästa år.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.