Annons

Desperata trummaskiner och en mörk framtid hos White Birches

Publicerad 7 februari 2018
Detta är en recension i Borås Tidning. En recension är en subjektiv bedömning av en företeelse eller ett verk.

White Birches

Synth

Album: When the street calls

Bolag: Progress Productions/Border Music

Jenny Gabrielsson Mare och Fredrik Jonasson ser inget hopp om en ljus framtid. Dysterkvist-duon White Birches från Stockholm tittar in i den mörka kulan och ser en rutten värld där mänskligheten har blivit kall och cynisk. Allt till tonerna av synthgoth där de stålbadar tillsammans med The Cures 80-tal, Zola Jesus och lite taggigt Thåström-gnissel.

Det låter ibland farligare på pappret än i högtalarna, men When the street calls piskar upp en stämning som lätt skulle kunna skrämma slag på mörkrädda. Som ett happening i samband med albumsläppet anordnas en fest på ett begragravningskapell. Är det självironi på blodigt allvar månne? Oavsett så rör White Birches upp känslor där partipolitiskt haveri och desperata trummaskiner går hand i hand.

Fredrik SöderlundSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons