Kultur

Debutantpristagarens andrabok infriar löftet om ett stort författarskap

bokrecension Artikeln publicerades
Thom Lundberg, som fick Borås Tidnings Debutantpris för debutromanen om resandefolk, är aktuell med sin andra bok.
Foto: Stefan Hellberg
Thom Lundberg, som fick Borås Tidnings Debutantpris för debutromanen om resandefolk, är aktuell med sin andra bok.

Thom Lundbergs ”Föreställningar” är en avancerad lek med identiteter. En fortsättning på ett författarskap som redan med debuten ”För vad sorg och smärta” lovade mycket, ett löfte som infrias med råge, tycker recensenten Christian Swalander.

Föreställningar

Roman

Författare: Thom Lundberg

Förlag: Albert Bonniers

I en tid när sociala medier bornerar av semi- eller pseudoautentiska identiteter är frågan om hur en människa uppfattas både av sig själv och sin omgivning ett aktuellt romanstoff. I ”Föreställningar” laborerar Thom Lundberg just med sådana frågor, och han bjuder på en avancerad lek med jagets dunkla speglingar och det tolkade jagets villkorliga och vanskliga representation.

Thom Lundberg fick Borås Tidnings debutantpris för romanen ”För vad sorg och smärta”, som kom 2016.

Johan och Agnes är huvudpersoner i vartannat kapitel, men medan Agnes berättar i jag-form får Johan finna sig i att få sin historia framförd i tredje person. Det ska visa sig att Agnes är den som håller i berättelsens trådar också i de kapitel där Johan är i centrum. De träffas i en samtalsterapeutisk grupp, dit Johan kommer efter det att hans förhållande med Elin kraschat. Agnes har gått en skrivarkurs och vill bli författare. Men det vill sig inte för henne, hon ser sig som misslyckad, utan karriär, utan bostad, utan rådighet över sitt liv. Förhållandet med Johan innebär en vändning, nu får hon en historia att utveckla och kontrollera, samtidigt som hennes förhållande med Johan blir mer och mer stadigt.

Thom Lundberg fick Borås Tidnings debutantpris för romanen ”För vad sorg och smärta”, som kom 2016. Andraboken har alltså dröjt tre år, och det är lätt att förstå, här rör det sig om ett intrikat romanbygge, där spelet med identiteter också sträcker sig ner i konstens traditioner, där sådana lekar ofta förekommit. I detta fall rör det sig om en uppsättning av Leoncavallos opera ”Pajazzo”, där ett teatersällskap sätter upp en komedi i medeltida commedia dell’arte-form, samtidigt som ett svartsjukedrama med tragisk utgång äger rum i sällskapet. Johan har som uppdrag att dokumentera föreställningen, mer eller mindre som terapi efter sitt psykiska sammanbrott. Snart glider hans självuppfattning in i figuren Canio, som mördar sin hustru Nedda och hennes älskare Silvio i den pjäs de sätter upp. Frågan om hur konst och verklighet förhåller sig till varandra plågar Johan, inte minst som också konsten är en verklighet som kräver sina offer.

”Föreställningar” infriar med råge de löften som debuten ”För vad sorg och smärta” gav.

Thom Lundberg spelar också med ordleken föreställningar-förställningar, vilket är vad i en tillvaro där livslögn och förträngning maler ner psyket? Boken sällar sig till en tradition av Stockholmsskildringar, där den stora stadens möjligheter att erbjuda försörjning åt vilsekomna själar i kulturens utkanter blir en del av handlingen. Stilen är stram och Lundberg använder nästan uteslutande huvudsatser, vilket ger en saklig tyngd åt framställningen.

”Föreställningar” infriar med råge de löften som debuten ”För vad sorg och smärta” gav. Ett betydande författarskap utvecklas vidare.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.