Kultur

Berättelsen om vår paradoxala tid börjar med Murens fall

Recension Artikeln publicerades
Annika Ström Melin är journalist och har skrivit om och bevakat Europa för flera redaktioner ända sedan murens fall. Senast som DN:s Brysselkorrespondent.
Foto: Sofia Runarsdotter
Annika Ström Melin är journalist och har skrivit om och bevakat Europa för flera redaktioner ända sedan murens fall. Senast som DN:s Brysselkorrespondent.

Murens fall för snart på dagen 30 år sedan är utgångspunkten för journalisten och författaren Annika Ström Melins bok ” Världen sedan 1989”. En flyhänt och ändå tankeväckande skildring av vår moderna historia, vars landvinningar också har vänts i sin motsats, skriver kulturjournalisten Ulf Mårtensson.

Annika Ström Melin problematiserar i förordet sin utgångspunkt. Varför börja med Murens fall? Terrorattacken 11 september 2001 kunde till exempel vara en startpunkt för en modern historieskrivning. Men för Annika Ström Melin är det självklart att ta avstamp i händelserna för 30 år sedan i Berlin i en berättelse om vår tid. I boken argumenterar hon övertygande för varför hon tycker det.

Hennes första argument är känslomässigt. Som ung hade hon passerat gränsen mellan Öst- och Västberlin, ryggat tillbaka för gränsvakternas respektingivande schäferhundar och sett hur bussar och bilar kontrollerades undertill med speglar. Det är upplevelser man inte glömmer. Så från en dag till en annan var detta historia. ”Sällan har en historisk period fått ett så tydligt slut som när de beväpnade vakterna plötsligt öppnade gränsövergångarna i det delade Berlin”, skriver Annika Ström Melin.

”Hon beskriver målande hur själva öppnandet egentligen skedde av ett misstag, även om det säkert bara var en tidsfråga innan det skulle ske. Gränsvakten Harald Jäger hade jobbat lojalt i decennier vid den antifascistiska skyddsvallen, som muren mot väst kallades på östtysk orwellska.”
Ulf Mårtensson

Hon beskriver målande hur själva öppnandet egentligen skedde av ett misstag, även om det säkert bara var en tidsfråga innan det skulle ske. Gränsvakten Harald Jäger hade jobbat lojalt i decennier vid den antifascistiska skyddsvallen, som muren mot väst kallades på östtysk orwellska. Han hade slitit ett långskift, var trött och arg på sina överordnade, som inte gav några klara besked när folk samlades vid gränsövergången, härtill sporrade av besked på en presskonferens i Östberlin under dagen om möjligheter för östtyskar att resa till väst. Plötsligt beslutade han att öppna gränsen vid Bornholmerstrasse inte bara för dem som ville emigrera, utan även för dem som ville återvända efter ett besök i väst.

Murens fall den där natten mellan 9 och 10 november 1989 var bara ett av en rad tecken på ett töväder och en kollaps för den kommunistiska diktaturerna i öst. I Polen hade fackföreningen Solidaritet redan i början av 1989 inlett samtal med regimen om nödvändiga förändringar. I Tjeckoslovakien var det författaren Václav Havel och oppositionsrörelsen Charta 77 som tog kommandot och i Rumänien stormas det kommunistiska högkvarteret i Bukarest i slutet av året. Kommunistiske diktatorn Ceauşescu och hustrun Elena hängdes efter en summarisk rättegång.

Förutsättningarna för allt detta var den siste sovjetledaren Michail Gorbatjovs idéer om glasnost och perestrojka, en demokratisering av samhället och hans löfte om att Sovjetunionen inte skulle lägga sig i utvecklingen i grannstaterna i det forna östblocket, som hade skett exempelvis i Tjeckoslovakien 1968.

Annika Ström Melin beskriver också den senare årens reaktioner i öst i de ny demokratierna, misstron mot det överstatliga EU, och utvecklingen till det som kallats illiberal demokrati, ett begrepp som Victor Orbán i Ungern, nationalkonservativa Lag och rättvisa i Polen och Putin i Ryssland tog fasta på.

Begreppet myntades av statsvetaren Fareed Zakaria, som beskrivit hur de illiberala demokratiernas ledare hade tagit makten i allmänna val och sedan tömt demokratin på innehåll.

Två ungdomar jublar åt det dom har i sina händer; varsin del av den Muren som en gång delade öst och väst. Dagen är den 10 november 1989.
Foto: Udo Weitz
Två ungdomar jublar åt det dom har i sina händer; varsin del av den Muren som en gång delade öst och väst. Dagen är den 10 november 1989.

Annika Ström Melin berättar också om orsaken till reaktionen som vi sett i öst de senaste åren, att många där fick det sämre åren efter Murens fall, att realinkomsterna minskade och arbetslösheten stigit samtidigt som en liten iögonfallande grupp blivit rikare.

Även den arabiska våren med motreaktionerna och den paradoxala utvecklingen i Kina beskrivs, vilket är kvaliteter i boken. Annika Ström Melin för historien fram till nutid och samtid. Hennes perspektiv är globalt även om huvudfokus är på Europa.

Ett genomgående tema i hennes historieskrivning är hur förändringar och omvälvningar som folkliga resningar, digitaliseringen och globaliseringen också bär på sin motsats. En paradox är att världsordningen fortfarande vilar på nationalstaterna samtidigt som behovet av globala lösningar är stort i exempelvis kampen mot terrorism eller när det gäller klimathotet; den gränslösa digitala kommunikationen leder också till trollfabriker och fake news; världen är gränslös men gränserna stängs när flyktingströmmar som vi inte sett sedan andra världskriget når Europa.

Man skulle kunna invända att Annika Ström Melin förenklar snarare än fördjupar. Men jag tycker att detta är en kvalitet. Boken blir en utgångspunkt för att fundera på vad som händer i vår samtid, och vad som kan sägas vara orsak och verkan, om hur vi kan hantera paradoxerna.

Annika Ström Melin är journalist och har skrivit om och bevakat Europa för flera redaktioner ända sedan murens fall. Senast som DN:s Brysselkorrespondent.
Foto: Sofia Runarsdotter
Annika Ström Melin är journalist och har skrivit om och bevakat Europa för flera redaktioner ända sedan murens fall. Senast som DN:s Brysselkorrespondent.
Foto: Natur & Kultur

Sakprosa

Annika Ström Melin

”Världen efter 1989”

Natur & kultur

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.