Kultur

Annorlunda och överraskande poesi

Kultur ,
Johan Johansson Erik.

En ovanlig poesidebutant. Naima Chahboun har läst Johan Johansson Eriks ”Johans poesi”.

Johans poesi

Genre: Poesi

Författare: Johan Johansson Erik

Förlag: LL-förlaget

Illustrationer: Kim W. Andersson

Johan Johansson Erik är 27 år och har Downs syndrom. Han har skrivit boken ”Johans poesi”. Boken är hans första bok. Den innehåller också teckningar av Kim W Andersson.

Boken är indelad i fyra delar: Sorg, Kärlek, Mörkret och Väder. Dikterna handlar om längtan och saknad, sorg och glädje. Om livet, helt enkelt.

Det finns mycket som jag gillar med ”Johans poesi”. Jag blir ofta överraskad när jag läser. Johan Johansson Erik använder orden på nya och oväntade sätt. Flera av dikterna får mig att stanna upp och tänka.

Tonen i boken är tydlig och språket är rakt. I delen ”Sorg” finns många upprepningar. Ord återkommer och byter plats med varandra. Det är på en gång glasklart och gåtfullt.

Kärleksdikterna rymmer både lyckorus och krass humor. I ”Mörkret” är stämningen istället kuslig eller rasande. Dikten ”Sjukhus som spökhus” drabbar mig allra hårdast. Här kommer hotet inte utifrån, utan inifrån den egna kroppen.

Först i delen ”Väder” står den lekfulla dikten ”Låt svetten rinna”. Här byts olika ord i väderleksrapporten ut mot ordet ”svett”. Det är roligt, men boken slutar allvarligt med en dikt om en tromb. Sista raden lyder ”Himlen finns där också”.

Och vad mer finns egentligen att säga?