Annons

Kristina Mellström: Amerikanen Jimmie Durham prisades i Venedig

Den amerikanske konstnären Jimmie Durham, som fick Venedigbiennalens Guldlejon 2019 ställde ut på Borås Konstmuseum redan 1997. Kulturskribenten Kristina Mellström var på plats i Venedig när han fick sin utmärkelse.
Kristina Mellström
venedigbiennalen • Publicerad 16 maj 2019
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks i texten är skribentens egna.
Venedigbiennalens organisationschef Paolo Baratta delar ut guldlejonet till Jimmie Durham.
Venedigbiennalens organisationschef Paolo Baratta delar ut guldlejonet till Jimmie Durham.

Vid årets konstbiennal i Venedig tilldelades den amerikanskfödde nestorn Jimmie Durham det hedervärda priset för livslångt engagerat konstnärskap (Golden Lion for Lifetime Achievement).

Verk av Jimmie Durham i Venedig 2019.
Verk av Jimmie Durham i Venedig 2019.

Genom sin konst har han sökt påverka samhällsutvecklingen socialt och politiskt i mer än 50 år. Som ”tacktal” till Venedigbiennalen och dess curator Ralph Rugoff framförde Durham, under publikens jubel, en egenhändigt nedtecknad sång på indianspråk. Aktivisten Durham har nämligen ständigt gjort anspråk på att tillhöra cherokee och var på 1980-talet politiskt organiserad i AIM (American Indian Movement).

”Även i Venedig känner man Durhams kärlek till och vördnad för stenen som metafor för kraft och tidlöshet.”
Annons

Med spegel i hand blickar jag tillbaka på en utställning där konstnären, poeten och essäisten Jimmie Durham deltog, ”around us, inside us.” Den ifrågasatte begrepp som centrum och periferi, vilket tycks ha legat i tiden. Inte minst med tanke på den lockelse staden Borås redan utgjort för konstens storheter (Bruce Nauman, Anselm Kiefer, Jeff Wall och Jim Dine). I sin installation Eurasia på Borås Konstmuseum fokuserade Durham även på konst och poesi genom att låta en doftande parfymflaska få representera mänsklig närvaro och ett antal utplacerade stenar representera olika platser runtomkring i världen.

Verk av Jimmie Durham i Borås 1997.
Verk av Jimmie Durham i Borås 1997.

Även i Venedig känner man Durhams kärlek till och vördnad för stenen som metafor för kraft och tidlöshet. I självaste centralpaviljongen på Giardini står en jättelik svart polerad serpentin inramad och lutad mot en vägg. Den handlar inte bara om estetik utan även om mineralens individuella historia, resan till Venedig och de underbetalda stenarbetarna som brutit den. Eftersom stenen är stum är berättelsen om den viktig.

Utefter repslagarbanan, på Arsenalen, finns ett rum med arkaiskt vackra fönster. Här samsas märkliga monstruösa varelser – alla ”Mammals” ( däggdjur) –ett utdöende släkte ? Dessa kameleonter i olika förklädnader är uppbyggda av kranier och adderade till metalliska delar av rör eller möbler. En både allvarsam och poetisk bild av separationen mellan människa och djur. Den 78-årige lejonkungen Jimmie Durham har sagt sitt.

Annons
Annons
Annons
Annons