Kultur o Nöje

Underhållande och rörig "Hamlet"

Kultur o Nöje Artikeln publicerades
Sara Wikström i Folkteaterns uppsättning av Hamlet.
Foto:

Örjan Andersson blandar in dans i "Hamlet", men gör framför allt en dekonstruktion av pjäsen, skriver Bella Stenberg.

Hamlet

Av: William Shakespeare

Regi/koreografi: Örjan Andersson

Översättning/bearbetning: Magnus Lindman

I rollerna: Evin Ahmad, Kardo Razzazi, Ardalan Esmaili, Danielle de Vries, Arina Trostyanetskaya, Javier Perez, Sara Wikström, Jonas Sjöqvist, Lena Birgitta Nilsson.

Kompositör: Franz Edvard Cedrins

Scen: Folkteatern, Göteborg

”Dåren är tillbaka” är undertiteln på Folkteaterns ”Hamlet” där dans blandas med skådespeleri och dansare och skådespelare gör båda jobben. Kanske är det också dårskap att sätta upp den ack så ofta spelade pjäsen ännu en gång – varför anser så många att just de har något att tillföra ett drygt 400 år gammalt verk?

Det nya med regissören och koreografen Örjan Anderssons tolkning är inte i första hand dansinslagen, utan att han på scenen placerad mitt i rummet skapat en dekonstruerad och gränsöverskridande ”Hamlet”. Med multipla danska prinsar, speglingar i rörelserna, rolldubbleringar, tre tankeväckande dansare och ”att vara eller icke vara”-monologen upprepad flera gånger och på olika vis. Pjäsen är förvisso ganska rörig i sig, men den här metoden gör att framförandet och ytan tar mer plats än berättelsen och det bakomliggande. Ibland blir kontrasterna stora.

Dansen fördjupar Ofelia, särskilt i galenskapen, och förstärker komedin hos Rosencrantz och Guildenstern, som dessutom pratar spanska och ryska. Så mycket av innehållet i ”Hamlet”, från galenskap och existentiell ångest till korrupta ledare, går att applicera på samtiden, men det räcker inte att nämna Netflix eller mansplaining för att göra den aktuell. Första akten drar åt spektakel, men i andra akten kommer mörkret och med det en större tyngd.